Sex av sigillen bryts

6 Medan jag såg på bröt Lammet det första av de sju sigillen. Jag hörde en av de fyra levande varelserna säga med en röst som liknade åskan: ”Kom!” ² Då fick jag se en vit häst. Ryttaren som satt på den hade en pilbåge, och man gav honom en segerkrans. Som en segrare red han sedan ut för att segra.

³ När Lammet bröt det andra sigillet, hörde jag nästa levande varelse säga: ”Kom!” ⁴ Då kom det fram en annan, en eldröd häst. Ryttaren på den hästen fick makt att ta bort freden från jorden så att människorna skulle döda varandra, och han fick ett långt svärd.

⁵ När Lammet bröt det tredje sigillet, hörde jag den tredje av de fyra levande varelserna säga: ”Kom!” Då fick jag se en svart häst. Ryttaren på den hästen höll en våg i handen, ⁶ och jag hörde något som lät som en röst bland de fyra varelserna säga: ”Ett kilo vete för en denar^[a] och tre kilo korn för samma pris, men skada inte oljan och vinet.”

⁷ När Lammet bröt det fjärde sigillet, hörde jag den fjärde levande varelsen säga: ”Kom!” ⁸ Nu fick jag se en likblek häst. Ryttaren på den hästen hette Döden, och efter honom följde dödsriket^[b]. De fick makt över en fjärdedel av jorden, så att de kunde döda människorna med svärd och svält och sjukdomar och vilda djur.

⁹ När Lammet bröt det femte sigillet, fick jag se under altaret de människoliv som hade dödats för Guds ord och för sitt vittnesbörd. ¹⁰ De ropade med hög röst: ”Herre, du som är helig och sann, hur länge ska det dröja innan du dömer människorna på jorden och straffar dem för att de dödade oss?” ¹¹ Då fick var och en av dem vita dräkter, och de blev tillsagda att vara stilla ännu en kort tid, tills det fulla antalet av deras medtjänare, deras troende syskon, också hade blivit dödade.

¹² Sedan såg jag Lammet bryta det sjätte sigillet. Då kom det en stor jordbävning, och solen blev svart som en sorgdräkt och månen blev som blod. ¹³ Himlens stjärnor föll till jorden som omogna frukter från ett fikonträd som skakas av kraftiga vindar. ¹⁴ Himlen veks undan, som om den rullats ihop som en bokrulle, och alla berg och öar flyttades från sina platser.

¹⁵ Jordens kungar och ledare och höga militärer, de rika och mäktiga, ja, alla människor, både slavar och fria, gömde sig i grottor och bland klippor i bergen, ¹⁶ och de sa till bergen och klipporna: ”Fall över oss och göm oss för honom som sitter på tronen och för Lammets vrede. ¹⁷ För nu har dagen kommit för deras stora vrede, och vem kan då överleva?”