Uppenbarelseboken 12
Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln)
Kvinnan och draken
12 Sedan utspelades ett stort skådespel i himlen, och det visade vad som kommer att hända.Jag såg en kvinna, iklädd solen och med månen under sina fötter och med en krona av tolv stjärnor på sitt huvud.
2 Hon var gravid, och ropade under sina värkar, i väntan på att barnet skulle födas.
3 Plötsligt visade sig en röd drake med sju huvuden och tio horn och sju kronor på sina huvuden.
4 Hans svans drog med sig en tredjedel av stjärnorna, som han slungade ner på jorden. Han ställde sig framför kvinnan just som hon skulle föda sitt barn, för att äta upp det så snart det föddes.
5 Hon födde en son som en gång ska härska över alla folk med järnhand. Han räddades och fördes genast upp till Gud och hans tron.
6 Men kvinnan flydde ut i öknen, där Gud gjort i ordning en plats för henne, där hon skulle tas om hand under 1.260 dagar.
7 Sedan bröt ett krig ut i himlen. Mikael och de änglar som var under hans befäl stred mot draken och hans skaror av fallna änglar.
8 Och draken förlorade slaget och tvingades ut ur himlen.
9 Han, den stora draken, den gamle ormen, som kallas djävulen eller Satan, och som bedrar hela världen, kastades ner till jorden tillsammans med hela sin armé.
10 Sedan hörde jag en kraftig röst som ropade från himlen: Äntligen har stunden kommit! Gud har segrat, och frälsningen och kraften och makten tillhör honom och Kristus. Våra bröders anklagare, han som anklagade dem dag och natt inför vår Gud, har kastats ner från himlen till jorden.
11 Våra bröder besegrade honom genom Lammets blod och genom sitt vittnesbörd, för de älskade inte sina liv utan var villiga att gå i döden.
12 Gläd dig, himmel! Ni himlens invånare, var glada, ja jubla! Men klaga, ni världens människor, för djävulen har kommit ner till er i stor vrede, och han vet att han bara har en kort tid kvar.
13 Och när draken märkte att han hade kastats ner till jorden, förföljde han kvinnan som hade fött barnet.
14 Men hon fick vingar som en stor örn, så att hon kunde fly till öknen, till den plats som fanns i ordning för henne. Där togs hon om hand och skyddades från ormen, draken, under tre och ett halvt år.
15 Och från ormens mun vällde en stor vattenflod, den forsade fram mot kvinnan för att dränka henne,
16 men jorden hjälpte henne och öppnade sin mun och svalde floden.
17 Då försökte den uppretade draken anfalla resten av hennes barn - alla som håller Guds bud och bekänner att de tillhör Jesus. Och draken ställde sig på stranden vid havet.
Uppenbarelseboken 12
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)
Kvinnan och draken
12 Sedan syntes ett tecken i himlen: en kvinna som var insvept i solen och hade månen under sina fötter och en krans av tolv stjärnor på sitt huvud. 2 Hon var gravid och ropade i sin vånda när födslovärkarna kom.
3 Ett annat tecken syntes i himlen: en stor röd drake som hade sju huvuden och tio horn och sju kronor på sina huvuden. 4 Hans svans drog med sig en tredjedel av stjärnorna och slängde ner dem på jorden, och han stod framför kvinnan som skulle föda, så att han kunde äta upp barnet när det föddes. 5 Kvinnan födde nu en son, som ska valla alla folk med en spira av järn[a], och barnet rycktes bort och fördes upp till Gud och hans tron. 6 Kvinnan flydde sedan ut i öknen, där Gud hade gjort i ordning en plats åt henne, för att hon skulle tas om hand under 1 260 dagar[b].
7 Sedan bröt ett krig ut i himlen. Mikael och hans änglar stred mot draken, och draken och hans änglar stred. 8 Men draken förlorade slaget, och han och hans änglar tvingades ut ur himlen. 9 Han, den stora draken, den gamla ormen, som kallas djävulen eller Satan,[c] och som bedrar hela världen, kastades ner till jorden tillsammans med sina änglar.
10 Sedan hörde jag en stark röst i himlen säga:
”Nu tillhör frälsningen, kraften och riket vår Gud,
och makten hans Smorde.
Anklagaren, han som dag och natt
anklagade våra trossyskon inför vår Gud,
har nu kastats ner.
11 Men de besegrade honom genom Lammets blod
och genom sina vittnesbörds ord
och de älskade inte sina liv utan kunde gå i döden.
12 Jubla därför, ni himlar och alla ni himlarnas invånare.
Men ve över jorden och havet,
för djävulen har kommit ner till er
och hans vrede är stor,
eftersom han vet att han bara har en kort tid kvar.”
13 När draken märkte att han hade kastats ner till jorden, förföljde han kvinnan som hade fött pojken. 14 Men hon fick vingarna av en stor örn, så att hon kunde fly ut i öknen, till den plats där hon skulle tas om hand och skyddas från draken under en tid och två tider och en halv tid[d].
15 Ormen sprutade nu ut en flod av vatten ur sin mun efter kvinnan, för att strömmen skulle föra bort henne, 16 men jorden hjälpte kvinnan och öppnade sin mun och svalde floden som draken sprutat ut. 17 Då blev draken rasande på kvinnan och gav sig ut för att kriga mot resten av hennes barn, mot alla dem som håller Guds bud och har Jesus vittnesbörd. 18 Och draken ställde sig på sanden vid havet.
Uppenbarelseboken 12
Svenska 1917
12 Och ett stort tecken visade sig i himmelen: där syntes en kvinna, som hade solen till sin klädnad och månen under sina fötter, och en krans av tolv stjärnor på sitt huvud.
2 Hon var havande och ropade i barnsnöd och födslovånda.
3 Ännu ett annat tecken visade sig i himmelen: där syntes en stor röd drake, som hade sju huvuden och tio horn, och på sina huvuden sju kronor.
4 Och hans stjärt drog med sig tredjedelen av himmelens stjärnor och kastade den ned på jorden. Och draken stod framför kvinnan som skulle föda, ty han ville uppsluka hennes barn, när hon hade fött det.
5 Och hon födde ett barn gossebarn, som en gång skall styra alla folk med järnspira. Men hennes barn blev uppryckt till Gud och till hans tron;
6 Och kvinnan flydde ut i öknen, där hon har en plats sig beredd av Gud, och där hon skulle få sitt uppehälle under ett tusen två hundra sextio dagar.
7 Och en strid uppstod i himmelen: Mikael och hans änglar gåvo sig i strid med draken; och draken och hans änglar stridde mot dem,
8 men de förmådde intet mot dem, och i himmelen fanns nu icke mer någon plats för dem.
9 Och den store draken, den gamle ormen, blev nedkastad, han som kallas Djävul och Satan, och som förvillar hela världen; han blev nedkastad till jorden, och hans änglar kastades ned jämte honom.
10 Och jag hörde en stark röst i himmelen säga: »Nu har frälsningen och makten och riket blivit vår Guds, och väldet hans Smordes; ty våra bröders åklagare är nedkastad, han som dag och natt anklagade dem inför vår Gud.
11 De övervunno honom i kraft av Lammets blod och i kraft av sitt vittnesbörds ord: de älskade icke så sitt liv, att de drogo sig undan döden.
12 Glädjens fördenskull, I himlar och I som bon i dem. Men ve dig, du jord, och dig, du hav! Ty djävulen har kommit ned till eder i stor vrede, eftersom han vet att den tid han har kvar är kort.»
13 Och när draken såg att han var nedkastad på jorden, förföljde han kvinnan, som hade fött gossebarnet.
14 Men åt kvinnan gåvos den stora örnens två vingar, för att hon skulle flyga ut i öknen till den plats där hon skulle få sitt uppehälle under en tid och tider och en halv tid, fjärran ifrån ormens åsyn.
15 Då sprutade ormen ur sitt gap vatten efter kvinnan såsom en ström, för att strömmen skulle bortföra henne.
16 Men jorden kom kvinnan till hjälp; jorden öppnade sin mun och drack upp strömmen, som draken hade sprutat ut ur sitt gap.
17 Och draken vredgades än mer på kvinnan och gick åstad för att föra krig mot de övriga av hennes säd, mot dem som hålla Guds bud och hava Jesu vittnesbörd. Johannes' uppenbarelse, 13 Kapitlet De två vilddjuren.
18 Och han ställde sig på sanden invid havet.
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.