Sefanja 3
Svenska 1917
3 Ve henne, den gensträviga och befläckade staden, förtryckets stad!
2 Hon hör icke på någons röst, hon tager ej emot tuktan; på HERREN förtröstar hon icke, till sin Gud vill hon ej komma.
3 Furstarna därinne äro rytande lejon; hennes domare äro såsom vargar om aftonen, de spara intet till morgondagen.
4 Hennes profeter äro stortaliga trolösa män; hennes präster ohelga vad heligt är, de våldföra lagen.
5 HERREN är rättfärdig därinne, han gör intet orätt. var morgon låter han sin rätt gå fram i ljuset, den utebliver aldrig; men de orättfärdiga veta icke av någon skam.
6 Jag utrotade folkslag, deras murtorn blevo förstörda, deras gator gjorde jag öde, så att ingen mer gick där fram; deras städer blevo förhärjade, så att de lågo tomma på människor, blottade på invånare.
7 Jag tillsade henne att allenast frukta mig och taga emot tuktan; då skulle hennes boning undgå förstörelse, med allt vad jag hade givit i hennes vård. Men i stället ävlades de att göra allt vad fördärvligt var.
8 Därför man I vänta på mig, säger HERREN, och på den dag jag står upp för att taga byte. Ty mitt domslut är: jag skall församla folk och hämta tillhopa konungariken, för att utgjuta över dem min ogunst, all min vredes glöd; ty av min nitälskans eld skall hela jorden förtäras.
9 Se, då skall jag giva åt folken nya, renade läppar, så att de allasammans åkalla HERRENS namn och endräktigt tjäna honom.
10 Ända ifrån länderna bortom Etiopiens strömmar skola mina tillbedjare, mitt förskingrade folk, frambära offer åt mig.
11 På den tiden skall du slippa att längre blygas för alla de överträdelser som du har begått mot mig. Ty då skall jag avskilja från dig dem som nu jubla så segerstolt i dig; och du skall då icke vidare förhäva dig på mitt heliga berg.
12 Men jag skall lämna kvar i dig ett folk, betryckt och armt; och de skola förtrösta på HERRENS namn.
13 Kvarlevan av Israel skall då icke mer göra något orätt, ej heller tala lögn, och i deras mun skall icke finnas en falsk tunga. Ja, de skola få beta och ligga i ro, utan att någon förskräcker dem.
14 Jubla, du dotter Sion, höj glädjerop, du Israel; var glad och fröjda dig av allt hjärta, du dotter Jerusalem.
15 HERREN har avvänt straffdomarna ifrån dig, han har röjt din fiende ur vägen. HERREN, som bor i dig, är Israels konung; du behöver ej mer frukta något ont.
16 På den tiden skall det sägas till Jerusalem; »Frukta icke, Sion låt ej modet falla.
17 HERREN, din Gud, bor i dig en hjälte som kan frälsa. Han gläder sig över dig med lust, han tiger stilla i sin kärlek, han fröjdas över dig med jubel.»
18 Dem som med bedrövelse måste sakna högtiderna, dem skall jag då församla, dem som levde skilda från dig, du som själv bar smälekens börda.
19 Ty se, jag skall på den tiden utföra mitt verk på alla dina förtryckare. jag skall frälsa de haltande och hämta tillhopa de fördrivna, jag skall låta dem bliva ett ämne till lovsång och till berömmelse på hela jorden, där de voro så smädade.
20 På den tiden skall jag låta eder komma tillbaka ja, på den tiden skall jag hämta eder tillhopa. Ty jag vill låta eder bliva ett ämne till berömmelse och till lovsång bland alla jordens folk, i det att jag åter upprättar eder, så att I sen det med egna ögon, säger HERREN.
Sefanja 3
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)
Jerusalem
3 Ve den upproriska och orena staden,
den despotiska staden!
2 Den har inte lyssnat,
inte låtit sig tillrättavisas.
Den förtröstar inte på Herren
och tyr sig inte till sin Gud.
3 Dess furstar är rytande lejon,
dess domare kvällens vargar,
som inte lämnar något kvar till morgonen.
4 Dess profeter är dumdristiga,
svekfulla män.
Dess präster vanhelgar det heliga
och våldför sig på lagen.
5 Men Herren, den rättfärdige,
är därinne,
han gör inget orätt.
Morgon efter morgon
låter han sin rätt komma fram i ljuset,
den uteblir inte.
Men den gudlöse
vet inget av någon skam.
Jerusalem förblir oförbätterligt
6 ”Jag har utrotat folk,
deras fästen ligger i ruiner.
Jag har lämnat deras gator öde,
där går ingen,
deras städer är tömda
och ingen människa bor kvar där.
7 Jag sa:
’Du ska frukta mig
och låta dig tillrättavisas.’
Då ska stadens boning inte utplånas,
den ska inte drabbas av allt mitt straff.
Men de blev bara allt ivrigare[a]
i alla sina fördärvliga handlingar.
8 Vänta därför på mig, säger Herren,
på den dag då jag står upp för att vittna[b].
Jag har beslutat att samla folken och
föra samman rikena
för att tömma min förbittring över dem,
hela min brinnande vrede.
Av min lidelses eld
ska hela jorden förtäras.
Återupprättelse av Israels rest
9 Då ska jag ge folken
ett rent språk,
så att alla åkallar Herrens namn
och tjänar honom sida vid sida.
10 Från trakten bortom floderna i Kush
ska de som tillber mig,
mitt skingrade folk,
frambära offer till mig.[c]
11 Den dagen ska du
inte längre behöva skämmas
för alla försyndelser
som du har begått mot mig.
Jag ska utrota dem bland dig
som är stolta och högmodiga.
Du ska inte mer förhäva dig
på mitt heliga berg.
12 Men jag ska lämna kvar hos dig
ett ödmjukt och fattigt folk.
De ska ta sin tillflykt till Herrens namn.
13 De som är kvar av Israel
kommer inte mer att göra orätt,
inte mer ljuga,
inte mer tala med falsk tunga.
De ska äta och lägga sig
utan att någon skrämmer dem.”
14 Jubla, dotter Sion!
Ropa av glädje, Israel!
Var glad och fröjda dig av hela ditt hjärta,
dotter Jerusalem!
15 Herren har tagit bort domen över dig
och fått dina fiender att vända.
Herren, Israels kung, bor hos dig.
Du ska inte längre frukta för något ont.
16 På den dagen ska man säga till Jerusalem:
”Frukta inte, Sion,
bli inte handlingsförlamad!
17 Herren, din Gud, bor hos dig,
en hjälte som räddar.
Med stilla kärlek älskar han dig,
och han gläds över dig med jubelrop.”
18 ”Jag ska samla dem som sörjer över högtiderna.
Från dig har de utgått.
Den skam du fått bära var en tillrättavisning.[d]
19 Jag ska på den tiden
ta itu med dem som plågat dig.
Jag ska hjälpa dem som vacklar
och samla ihop dem som skingrats.
Jag ska göra dem till lovsång och ära
i varje land där de varit i skam.
20 På den tiden ska jag samla er hem
och föra er samman.
Jag ska göra er ryktbara och lovprisade
bland alla folk på jorden,
då jag inför era egna ögon återupprättar er,
säger Herren.”
Sefanja 3
Svenska Folkbibeln
Jerusalems stora avfall
3 Ve över den upproriska och orena staden,
förtryckets stad!
2 Hon lyssnar inte till någon,
hon tar inte emot tillrättavisning,
på Herren förtröstar hon inte
och sin Gud nalkas hon ej.
3 Hennes styresmän därinne är rytande lejon,
hennes domare är kvällens vargar,
som ingenting spar till morgonen.
4 Hennes profeter är skrävlare,
trolösa män.
Hennes präster vanhelgar det som är heligt
och gör våld på lagen.
5 Herren är rättfärdig därinne,
han gör inget orätt.
Morgon efter morgon låter han sin rätt gå fram i ljuset,
den uteblir aldrig.
Men den orättfärdige vet inte av någon skam.
6 Jag utrotade hednafolk,
deras murtorn förstördes,
deras gator gjorde jag öde,
och ingen gick där längre.
Deras städer skövlades,
och ingen människa, nej ingen enda bodde där.
7 Jag sade: "O, att du ville frukta mig,
och ta emot tuktan."
Då skulle stadens boning inte utplånas,
den skulle inte drabbas av allt det
som jag bestämt som straff.
Men i stället steg de tidigt upp
för att hinna med sina fördärvliga gärningar.
8 Vänta därför på mig, säger Herren,
på den dag då jag står upp för att ta byte.
Ty detta är mitt domslut: Jag skall förena folk
och samla kungariken
för att utgjuta över dem min förbittring,
hela min vredes hetta.
Ty av min nitälskans eld skall hela jorden förtäras.
Frälsning för Israels kvarleva
9 Då skall jag ge folken renade läppar,
och de skall alla åkalla Herrens namn
och tillsammans tjäna honom.
10 Från trakten bortom Nubiens floder
skall mina tillbedjare, mitt förskingrade folk,
frambära offer åt mig.
11 På den dagen skall du inte längre blygas
för alla de överträdelser
som du har begått mot mig.
Ty då skall jag avskilja från dig dem som jublar så segervisst hos dig,
och du skall inte längre
förhäva dig på mitt heliga berg.
12 Men jag skall lämna kvar i dig ett folk
som är ödmjukt och svagt,
och de skall förtrösta på Herrens namn.
13 Kvarlevan av Israel
skall inte längre göra orätt,
inte tala lögn,
och i deras mun
skall inte finnas en falsk tunga.
De skall finna föda och lägga sig ner
utan att någon förskräcker dem.
14 Jubla, du dotter Sion,
höj glädjerop, du Israel!
Var glad och fröjda dig av hela ditt hjärta,
du dotter Jerusalem!
15 Herren har tagit bort straffdomarna från dig,
han har röjt din fiende ur vägen.
Herren, Israels Konung, bor i dig.
Du skall inte längre frukta något ont.
16 På den dagen skall det sägas till Jerusalem:
"Frukta inte, Sion,
låt inte dina händer falla!
17 Herren, din Gud, bor i dig,
en hjälte som frälsar.
Han gläder sig över dig med lust,
han tiger stilla i sin kärlek,
han fröjdas över dig med jubel."
18 Jag skall samla dem
som sörjer för högtidernas skull,
dem som varit skilda från dig
och nu bär föraktets börda.
19 Se, jag skall på den tiden
ta itu med alla som plågat dig.
Jag skall frälsa de haltande
och samla de fördrivna.
Jag skall låta dem bli
till lovsång och berömmelse
på hela jorden, där de var så hånade.
20 På den tiden skall jag föra er hem,
ja, då skall jag föra er samman.
Ty jag skall låta er bli
till berömmelse och lovsång bland jordens alla folk,
när jag gör slut på er fångenskap
inför era ögon,
säger Herren."
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln