Add parallel Print Page Options

En ny tid för Jerusalem och Juda

På nytt kom ett budskap från Herren till mig:

Herren, härskarornas Gud, säger: Jag är bekymrad, ja, jag är irriterad över vad alla Jerusalems fiender har gjort.

Nu ska jag återvända till mitt land, och jag ska själv bo i Jerusalem, och den ska kallas Den trogna staden, Det heliga berget och Herrens, härskarornas Guds, berg.

Herren, härskarornas Gud, förklarar att Jerusalem ska ha fred och ro så länge att män och kvinnor än en gång ska kunna bli så gamla att de måste använda käpp när de tar sig fram,

och överallt på torgen ska man se flickor och pojkar leka.

Herren säger: Även om det låter alltför underbart för er som bara är en liten rest som återstår, så är det enkelt för mig.

Var övertygad om att jag ska rädda mitt folk från öster och väster, vart de än har blivit utspridda.

Jag ska föra dem tillbaka hem, så att de kan få leva i trygghet i Jerusalem. De ska vara mitt folk och jag ska vara deras rättfärdige Gud, och jag ska förlåta dem deras synder!

Herren, härskarornas Gud, säger: Tappa inte modet! Fortsätt ert arbete och gör det klart. Ni har lyssnat länge nog! Alltsedan ni började arbetet med grunden till templet har profeterna talat till er om de välsignelser som väntar er när arbetet är färdigt.

10 Innan ni började fanns det inget arbete, ingen lön, ingen trygghet. Om ni lämnade staden fanns det ingen garanti för att ni skulle kunna komma tillbaka, för brottsligheten var stor och utbredd.

11 Men allt är annorlunda nu, säger Herren, härskarornas Gud.

12 Jag låter er få leva i fred. Era skördar ska bli goda. Vingårdarna ska digna av druvor, marken ska vara bördig och det ska komma rikligt med regn. Alla dessa välsignelser ska mitt folk som bor kvar i landet få del av.

13 'Du ska bli lika fattig som Juda

14-15 Om ni gör det, ska jag välsigna er. Jag tänker inte ändra mig. Jag straffade era förfäder som jag hade lovat när de gjorde mig upprörd, men jag tänker inte ändra mitt beslut att välsigna er.

16 Så här ska ni göra: Tala sanning och var ärliga. Se till att era domstolar dömer rättvist! Håll fred med varandra!

17 Gör inte varandra illa och svär inte falskt. Jag hatar allt sådant! säger Herren.

18 Här är ett annat budskap som kom till mig från Herren, härskarornas Gud:

19 Den fasta och sorgetid som ni brukar hålla i den femte, sjunde och nionde månaden ska i stället bli högtider och glädjefester. Ni ska älska sanning och frid.

20-21 Folk ska komma från hela världen till Jerusalem från många olika städer för att få vara med vid dessa högtider. Man ska uppmuntra vänner och bekanta i andra städer och säga: 'Ska vi fara till Jerusalem för att be Herren välsigna oss och vara barmhärtig mot oss? Jag ska resa dit! Följ med du också!'

22 Ja, många människor, också från stora och mäktiga länder, ska komma till Jerusalem för att be Herren, härskarornas Gud, om välsignelse och hjälp.

23 Då ska tio män från lika många nationer ta tag i en judes rockärm och säga: 'Kan inte du bli min vän, för jag vet att Gud är med dig.'

En ny tid för Jerusalem och Juda

På nytt kom härskarornas Herres ord:

Så säger härskarornas Herre: ”Min lidelse för Sion är stor, jag ivrar för henne i stark vrede.”

Så säger Herren: ”Jag återvänder till Sion, och jag vill bo mitt i Jerusalem. Jerusalem ska kallas Den trogna staden, och Herrens berg Det heliga berget.”

Så säger härskarornas Herre: ”Än en gång ska gamla män och kvinnor sitta vid Jerusalems gator, var och en med käpp i handen, för så gamla är de. Stadens gator ska fyllas av pojkar och flickor som leker där.”

Så säger härskarornas Herre: ”Även om det låter alltför otroligt för dem som är kvar av folket i denna tid, så är det väl inte otroligt för mig?” säger härskarornas Herre.

Så säger härskarornas Herre: ”Jag ska rädda mitt folk från länderna i öster och väster. Jag ska föra dem tillbaka och låta dem bo i Jerusalem. De ska vara mitt folk, och jag ska vara deras Gud i trohet och rättfärdighet.”

Så säger härskarornas Herre: ”Handla med kraft, ni som i denna tid hör vad de profeter talat som var där när grunden till Herrens hus blev lagd, templet som skulle byggas upp. 10 Före den tiden fick varken människor eller djur någon lön, och ingen kunde komma eller gå tryggt för sina ovänner. Jag lät människorna drabba samman, alla mot varandra. 11 Men mot dem som är kvar av mitt folk är jag inte längre som jag var i det förgångna, säger härskarornas Herre.

12 Säden växer väl,[a] vinstocken ger sin frukt, jorden sin skörd och himlen sin dagg. Jag ska låta dem som är kvar av folket ärva allt detta. 13 Liksom ni har varit en förbannelse bland folken, Juda och Israel, så ska jag rädda er, och ni får bli till välsignelse. Var inte rädda! Handla med kraft!”

14 Så säger härskarornas Herre: ”Liksom jag planerade det onda över er, säger härskarornas Herre, och inte visade någon barmhärtighet när era förfäder provocerade min vrede, 15 så har jag nu gjort en plan för att göra gott mot Jerusalem och judéerna. Var inte rädda! 16 Så här ska ni göra: Tala sanning med varandra. Döm rättvist och fredligt i era portar. 17 Lägg inga onda planer mot varandra, och svär inte falska eder. Jag hatar allt sådant, säger Herren.”

18 Härskarornas Herres ord kom till mig:

19 Så säger härskarornas Herre: ”Fastan i den fjärde, femte, sjunde och tionde månaden[b] ska för Juda bli till glädje och jubel, till lyckliga högtider. Ni ska älska sanning och frid.”

20 Så säger härskarornas Herre: ”Folk ska komma, invånare från många städer. 21 Invånarna i en stad ska gå till en annan och säga: ’Låt oss gå och vädja till Herrens välvilja, uppsöka härskarornas Herre. Jag ska också gå dit.’ 22 Många folk och mäktiga nationer ska komma och söka härskarornas Herre i Jerusalem och vädja till Herrens välvilja.”

23 Så säger härskarornas Herre: ”På den tiden ska tio män från alla språk och folk ta tag i en judes mantelflik och säga: ’Låt oss få följa med er, för vi har hört att Gud är med er.’ ”

Footnotes

  1. 8:12 Grundtextens innebörd är osäker.
  2. 8:19 Fjärde… månaden, se 2 Kung 25:3f., liksom den femte år 586 f.Kr, och sjunde (se not till 7:3 och 7:5) år 581 (?) f.Kr. I fråga om tionde månaden åsyftas året 588 f.Kr., se 2 Kung 25:1.