Add parallel Print Page Options

64 För sångmästaren; en psalm av David.

Hör, o Gud, min röst, när jag klagar, bevara mitt liv, ty fienden förskräcker mig.

Fördölj mig för de ondas hemliga råd, för ogärningsmännens larmande hop;

ty de vässa sina tungor likasom svärd, med bittra ord lägga de an såsom med pilar,

för att i lönndom skjuta den ostrafflige; plötsligt skjuta de på honom, utan försyn.

De befästa sig i sitt onda uppsåt, de orda om huru de skola lägga ut snaror; de säga: »Vem skulle se oss?»

De tänka ut onda anslag: »Nu äro vi redo med det råd vi hava uttänkt!» Ja, djupa äro männens tankar och hjärtan.

Då skjuter Gud dem; plötsligt sårar dem hans pil.

De bringas på fall och få straff för sina tungors skull; var och en som ser dem rister huvudet.

10 Och alla människor varda förskräckta; de förkunna vad Gud har gjort och förstå hans verk.

11 Den rättfärdige skall glädja sig i HERREN och taga sin tillflykt till honom, och alla rättsinniga skola berömma sig.