Psaltaren 77
Svenska 1917
77 För sångmästaren, till Jedutun; av Asaf; en psalm.
2 Jag vill höja min röst till Gud och ropa; jag vill höja min röst till Gud, för att han må lyssna till mig.
3 På min nöds dag söker jag Herren; min hand är utsträckt om natten och förtröttas icke; min själ vill icke låta trösta sig.
4 Jag vill tänka på Gud och klaga; jag vill utgjuta mitt bekymmer, ty min ande försmäktar. Sela.
5 Mina ögonlock håller du öppna; jag är full av oro och kan icke tala.
6 Jag tänker på forntidens dagar, på år som längesedan hava gått.
7 Jag vill om natten komma ihåg mitt strängaspel; i mitt hjärta vill jag utgjuta mitt bekymmer, och min ande skall eftersinna.
8 Skall då Herren förkasta evinnerligen och ingen nåd mer bevisa?
9 Är det då ute med hans godhet för beständigt, har hans ord blivit till intet för alla tider?
10 Har Gud förgätit att vara nådig eller i vrede tillslutit sin barmhärtighet? Sela.
11 Jag svarar: Nej, detta är min plågas tid, den Högstes högra hand är ej såsom förr.
12 Jag vill prisa HERRENS gärningar, ja, jag vill tänka på dina fordomtima under;
13 jag vill begrunda alla dina gärningar och eftersinna dina verk.
14 Gud, i helighet går din väg; vem är en gud så stor som Gud?
15 Du är Gud, en Gud som gör under; du har uppenbarat din makt bland folken.
16 Med väldig arm förlossade du ditt folk, Jakobs och Josefs barn. Sela.
17 Vattnen sågo dig, och Gud, vattnen sågo dig och våndades, själva djupen darrade.
18 Molnen göto ut strömmar av vatten, skyarna läto höra sin röst, och dina pilar foro omkring.
19 Ditt dunder ljöd i stormvirveln, ljungeldar lyste upp jordens krets, jorden darrade och bävade.
20 Genom havet gick din väg, din stig genom stora vatten, och dina fotspår fann man icke.
21 Så förde du ditt folk såsom en hjord genom Moses och Arons hand.
Psaltaren 77
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)
Guds ingripanden i det förgångna ger tröst och styrka i dag
77 För körledaren, till Jedutun. En psalm av Asaf.
2 Jag ropar högt till Gud.
Jag ropar högt till Gud,
och han ska lyssna till mig.
3 Jag söker Herren när jag är i nöd,
på natten sträcker jag outtröttligt ut min hand,
men det finns ingen tröst för mig.
4 Jag tänker på Gud och suckar,
jag grubblar och förlorar allt mod. Séla
5 Du låter mig inte sluta ögonen,
och i min oro kan jag inte få fram ett ord.
6 Jag tänker på hur det var förr,
på år som för länge sedan gått.
7 Jag minns min sång i natten,
jag tänker, jag grubblar.
8 Förkastar Herren för alltid?
Ska han aldrig mer visa sin godhet?
9 Är hans nåd borta för alltid?
Har han svikit sitt löfte för framtiden?
10 Har Gud glömt bort att visa sin barmhärtighet?
Har han i vrede stängt in sin medkänsla? Séla
11 Jag tänker: ”Det är detta som drabbar mig:
den Högste handlar inte som förr.[a]
12 Jag kommer ihåg Herrens gärningar,
jag minns dina under för länge sedan.
13 Jag begrundar alla dina verk,
jag tänker på dina mäktiga gärningar.”
14 I heligheten går din väg, Gud.
Vilken gud är så stor som du, Gud?
15 Du är en Gud som gör under!
Du har visat folken din kraft.
16 Med din styrka befriade du ditt folk,
Jakobs och Josefs ättlingar. Séla
17 Vattnen såg dig, Gud,
vattnen såg dig och bävade,
själva djupen skälvde.
18 Vatten sprang fram ur molnen,
åskan mullrade i skyn
och dina pilar for omkring.
19 Din åskas dån hördes i stormvinden,
blixtarna lyste upp världen,
jorden skakade och darrade.
20 Du banade en väg rakt genom havet,
din stig genom stora vatten,
men dina fotspår syntes inte.
21 Du ledde ditt folk som en hjord,
med Mose och Aron som herdar.
Footnotes
- 77:11 Grundtextens innebörd är osäker. Bl.a. finns i samband med ”den Högste(s hand)” ordet ”år” som kan tolkas olika. En något mer ordagrann, om än ännu mer svårförståelig översättning skulle kunna vara: Detta vill jag vädja till: åren av den Högstes högra hand.
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.