Psalm 56

Förtröstansfull bön under förföljelse

För sångmästaren, efter "Den stumma duvan i fjärran". En sång av David, när filisteerna grep honom i Gat.

Var mig nådig, Gud,
    ty människor vill ta mitt liv,
stridslystet angriper de mig hela tiden.
Ständigt står mina förföljare efter mitt liv,
de är många som i högmod strider mot mig.

När fruktan kommer över mig
    förtröstar jag på dig.
Med Guds hjälp skall jag prisa hans ord,
på Gud förtröstar jag och fruktar inte.
Vad kan det som är kött göra mig?

Ständigt förvränger de mina ord,
    alla deras tankar går ut på att skada mig.
De gaddar sig samman, de lägger försåt,
de vaktar på mina steg,
    de står efter mitt liv.
Skulle de räddas i sin ondska?
    Nej, slå ner folken i din vrede, Gud.
Du håller räkning på mina flyktdagar.
Samla mina tårar i din skål,
    de står ju i din bok.
10 Mina fiender måste vika tillbaka
    när jag ropar till dig.
Detta vet jag, ty Gud är med mig.
11 Med Guds hjälp skall jag prisa hans ord,
med Herrens hjälp skall jag prisa hans ord.
12 På Gud förtröstar jag och fruktar inte.
Vad kan människor göra mig?

13 Jag har löften att infria till dig, Gud,
jag vill ge dig lovoffer.
14 Ty du har räddat min själ från döden
och mina fötter från fall,
    så att jag kan vandra inför Gud
i de levandes ljus.

Förtröstan på Gud i farans stund

56 För körledaren, efter ”Den stilla, avlägsna duvan”. Av David, miktam, när filistéerna grep honom i Gat.[a]

Gud, var nådig mot mig!
    Jag är hela tiden förföljd och förtryckt.
Mina fiender förföljer mig dagen lång,
    många strider mot mig i högmod.

Men när jag är rädd,
    förtröstar jag på dig.
På Gud, vars ord jag prisar,
    på Gud förtröstar jag,
jag är inte rädd.
    Vad kan dödliga göra mig?

De försöker alltid förvränga vad jag säger.
    Alla deras planer går ut på att skada mig.
De gör en konspiration och lägger sig på lur,
    de vaktar på mina steg och vill ta mitt liv.
Skulle de slippa undan med sin orätt?
    Slå ner folken i din vrede, Gud!

Du har hållit räkning på hur jag har irrat omkring.
    Samla alla mina tårar i din säck,
    du har ju antecknat dem i din bok.
10 Mina fiender ska vända när jag ropar till dig.
    Därför vet jag att Gud är på min sida.

11 På Gud, vars ord jag prisar,
    Herren, vars ord jag prisar,
12 på Gud förtröstar jag.
    Jag är inte rädd,
för vad kan människor göra mig?

13 Gud, jag har gett dig löften,
    och jag vill ge dig tackoffer.
14 För du har räddat mig undan döden och mina steg från fall.
    Därför får jag vandra inför Gud i livets ljus.

Footnotes

  1. 56:1 Den stilla, avlägsna duvan kan antas ha varit en känd sång, medan betydelsen av miktam är okänd; bl.a. har försoningspsalm föreslagits.