Psalm 41

Rop till Gud under nöd och förföljelse

För sångmästaren, en psalm av David.

Salig är den som tar sig an den fattige,
Herren skall befria honom på olyckans dag.
Herren skall bevara honom och hålla honom vid liv.
Han skall prisas lycklig i landet.
    Du överlämnar honom inte åt hans fiender.
Herren är hans stöd när han ligger sjuk,
hela hans läger förvandlar du.

Jag säger: Herre, var mig nådig,
    bota min själ, ty jag har syndat mot dig.
Mina fiender säger illvilligt om mig:
"När skall han dö och hans namn försvinna?"
Om någon kommer och besöker mig talar han falska ord.
Han samlar på skvaller och sprider sedan ut det.
De som hatar mig viskar till varandra om mig,
de tänker ut sådant som skall skada mig:
"Obotlig skada har drabbat honom,
    han som ligger där skall aldrig resa sig."
10 Också min vän som jag litade på,
    han som åt mitt bröd,
lyfter sin häl mot mig.

11 Men du, Herre, var mig nådig och upprätta mig,
så att jag kan vedergälla dem.
12 Jag vet att du har mig kär,
    ty min fiende får inte jubla över mig.
13 Mig uppehåller du i min oskuld
    och låter mig stå inför ditt ansikte för evigt.

14 Lovad vare Herren, Israels Gud,
    från evighet till evighet!
Amen, amen.

En lidandes bön

41 För körledaren. En psalm av David.

Lycklig är den som tar hand om den svage.
    Herren befriar honom på olyckans dag.
Herren skyddar honom och håller honom vid liv.
    I landet prisas hans lycka,
    och han utlämnas inte till sina fiender.
Herren vårdar honom på sjukbädden när han ligger sjuk,
    du låter honom återhämta sig från sjukdomen.

Jag sa: ”Herre, var nådig mot mig
    och gör mig frisk igen,
    för jag har syndat mot dig!”
Mina fiender säger elakt om mig:
    ”När ska han dö och hans namn utplånas?”
När någon kommer och besöker mig
    talar han falskt och samlar på ondska,
    för att sedan gå och sprida ut det.

Alla mina ovänner viskar tillsammans
    och tänker ut ont mot mig.
”Han har drabbats av en förfärlig sjukdom
    och kommer aldrig mer upp ur sängen där han ligger!”
10 Till och med min vän som jag litade på och som åt mitt bröd
    har lyft sin häl mot mig[a].

11 Herre, var mig nådig, hjälp mig upp!
    Låt mig ge dem vad de förtjänar!
12 Då vet jag att du älskar mig,
    om min fiende inte får triumfera över mig.
13 Du upprätthåller min integritet
    och låter mig vara i din närhet för evigt.

14 Välsignad är Herren, Israels Gud,
    från evighet till evighet.
Amen, amen!

Footnotes

  1. 41:10 ”Att äta någons bröd” syftar på en nära gemenskap (måltidsgemenskap), ”att lyfta ens häl” mot någon att vända sig mot denne, bli en aktiv motståndare.