Add parallel Print Page Options

Gud, visa din makt!

1-2 Gud, i mitt inre är jag fullkomligt lugn. Jag vill sjunga och vara glad inför dig.

Vakna upp, harpa och lyra! Jag vill börja dagen med sång och spel.

Jag vill prisa dig överallt i världen. Inför alla människor vill jag sjunga om dig,

för din godhet är större än man kan mäta. Den är högre än himlen. Din trofasthet når upp till skyarna.

Din härlighet sträcker sig längre än himlen och den breder ut sig över hela jorden.

Hjälp oss och rädda oss, för vi är ju det folk som du älskar.

Gud har lovat att hjälpa oss. Han har gett oss sitt heliga löfte. Inte att undra på att jag är glad! Trakten kring Sikem ska jag ge mitt folk, och Suckot-dalen ska jag låta tillfalla dem.

Gileads och Manasses områden är fortfarande mina! säger han. Efraim är min hjälm, och Juda är spiran i min hand.

10 Moabs land ska vara en obetydlig tjänare och mot Edom ska jag kasta min sko i triumf, och bland filisteerna ska mitt segerrop höras.

11-12 Vem kan föra mig i triumf in i Edoms starka städer? Kan Gud göra det, han som har förkastat oss? Ja, bara han som överlämnade oss i våra fienders våld kan det!

13 Ja, Herre, hjälp oss mot våra fiender, för den hjälp som människor kan ge är ingenting värd.

14 Med Gud på vår sida ska vi vinna seger, för han kommer att besegra våra fiender.

Lovprisning, bön om seger med Guds kraft

(Ps 57:8-12; 60:7-14)

108 En sång, en psalm av David.

Gud, mitt hjärta är orubbligt.
    Jag vill sjunga och spela
    av hela min själ till din ära[a].
Vakna upp, harpa och lyra!
    Jag vill väcka morgonrodnaden.
Herre, jag vill prisa dig bland folken,
    inför alla människor vill jag sjunga lovsång till dig.
Din nåd är stor, högre än himlen når den,
    din trofasthet upp till skyarna.
Gud, du är upphöjd över himlen!
    Visa din höghet över hela jorden!

Befria dina älskade,
    rädda oss med din starka hand, hjälp oss.
Gud har talat i sin helgedom:
    ”Jag ska triumfera,
    dela ut Shekem och mäta upp Suckotdalen.
Gilead är mitt och Manasse är mitt,
    Efraim är min hjälm och Juda min spira.
10 Moab är mitt tvättfat,
    mot Edom ska jag kasta min sko,
    och över filistéerna ska jag höja ett segerrop.”

11 Vem kan leda mig till den befästa staden?
    Vem kan leda mig till Edom?
12 Har inte du, Gud, förkastat oss
    och inte längre velat gå ut med våra härar?
13 Hjälp oss nu mot fienden,
    för människor kan inte rädda.
14 Med Gud på vår sida ska vi vinna,
    för han kommer att trampa ner våra fiender.

Footnotes

  1. 108:2 …av hela min själ till din ära ordagrant: ja, min ära.Det hebreiska ordet syftar på någonting tungt, högt, magnifikt, vördnadsväckande och kan här kanske också tolkas som helhjärtenhet: Jag vill sjunga och spela av hela min själ/av hela mitt hjärta.