Psalm 10[a]

Klagan över de ogudaktigas övermod

Varför, Herre, står du så långt borta
och gömmer dig i nödens tider?
Genom ogudaktigas övermod måste den nödställde lida.
Låt dem fångas i de onda planer de tänkt ut.
Ty den ogudaktige skryter över sina själviska begär,
den girige välsignar han och föraktar Herren.
I sitt högmod söker den ogudaktige inte Gud,
i alla hans tankar finns ej plats för Gud.
Framgångsrika är alltid hans vägar,
dina domar går högt över hans blickar,
han fnyser åt alla sina ovänner.
Han säger i sitt hjärta:
    "Jag skall inte vackla,
aldrig skall någon olycka drabba mig."
Hans mun är full av förbannelse,
    av svek och förtryck,
under hans tunga finns olycka och elände.
Han lägger sig i bakhåll vid gårdarna,
i hemlighet vill han döda den oskyldige,
hans ögon spanar efter den olycklige.
Han ligger i bakhåll på hemlig plats,
som ett lejon i sitt snår.
Han ligger i bakhåll för att gripa den svage,
han griper honom och drar in honom i sitt nät.
10 Han hukar sig ner,
    han ligger på lur,
och de olyckliga faller i hans klor.
11 Han säger i sitt hjärta:
    "Gud kommer inte ihåg det,
han har gömt sitt ansikte,
    han ser det aldrig."

12 Stå upp, Herre!
    Lyft din hand, o Gud,
glöm inte de svaga.
13 Varför föraktar den ogudaktige Gud och säger i sitt hjärta
att du inte frågar efter det?
14 Du ser det,
    du ger akt på olycka och jämmer
för att ta det i din hand.
    Åt dig överlämnar den olycklige sin sak,
du är den faderlöses hjälpare.
15 Bryt den gudlöses arm
    och gå till rätta med de ondas ogudaktighet,
så att du inte finner den mer.
16 Herren är konung alltid och för evigt,
hednafolken utrotas ur hans land.
17 Du, Herre, hör de förtrycktas längtan,
du ger deras hjärtan mod,
    du vänder ditt öra till dem
18 för att ge den faderlöse och förtryckte rätt.
Människor komna av jord skall inte längre vålla skräck.

Footnotes

  1. Psaltaren 10:1 Delvis alfabetisk psalm. Se not till Ps 9.

Varför går det väl för syndaren?

10 Herre, varför står du så långt borta,
    varför gömmer du dig i tider av nöd?

I övermod jagar den gudlöse den svage.
    Låt dem fångas i sina egna intriger!
Den gudlöse skryter med sina egna begär,
    välsignar den girige och föraktar Herren.
Den gudlöse sätter näsan i vädret.
    ”Gud ställer mig inte till svars. Det finns ju ingen Gud.”
Sådana är alla hans tankar.[a]
Ändå lyckas han i allt vad han gör,
    han är högfärdig
och skjuter ifrån sig dina lagar,
    han fnyser åt sina fiender.
Han tänker för sig själv:
    ”Inget kan rubba mig.
    Jag ska alltid vara lycklig och slippa bekymmer.”

Deras mun är full av förbannelse och lögn,
    under hans tunga finns ofärd och olycka.
Han lägger sig i bakhåll vid gårdarna
    och vill lönnmörda den oskyldige.
Hans ögon följer den värnlöse.
    Han ligger i bakhåll, gömd, som lejon,
och väntar på att få kasta sig över den hjälplöse
    och dra in honom i sitt nät.
10 De värnlösa krossas, de kollapsar
    och faller av hans styrka.[b]
11 Han säger för sig själv:
    ”Gud har glömt det,
    han döljer sitt ansikte och ser det aldrig.”

12 Herre, res dig! Gud, lyft din hand!
    Glöm inte de förtryckta!
13 Varför får den gudlöse förakta Gud
    och säga för sig själv:
    ”Han ställer mig inte till svars?”
14 Herre, du ser ofärden och plågan.
    Du lägger märke till det, du tar det i din hand.
Den värnlöse överlämnar sin sak åt dig,
    du hjälper den faderlöse.[c]
15 Krossa den gudlöses och ondes makt!
    Ställ honom till svars för sin ondska,
    så att den inte finns mer.

16 Herren är kung, alltid och för evigt.
    De främmande folken försvinner från hans land.
17 Herre, du hör de förtrycktas längtan,
    du ger dem nytt mod och lyssnar till dem.
18 Du ger de faderlösa och förtryckta rätt,
    så att ingen som är av jord längre kan skrämma dem.[d]

Footnotes

  1. 10:4 Eller: vädret och söker inte Gud. I alla hans tankar finns ingen Gud.
  2. 10:10 Grundtextens innebörd är osäker.
  3. 10:14 Grundtextens innebörd är delvis osäker i denna vers.
  4. 10:18 Grundtextens innebörd är osäker. Tanken kan också vara att ingen ska behöva fly ut ur landet i skräck.