Add parallel Print Page Options

Vad underbart det är att vara vis och förstå vad saker och ting innebär. Visheten får en människa att le och hårdheten i hennes ansikte att mjukna.

2-3 Lyd kungen, som du lovat att göra. Försök inte att komma ifrån dina plikter, inte ens om de är obehagliga, för kungen straffar dem som inte lyder.

Det ligger en väldig auktoritet bakom hans befallningar, och ingen kan ifrågasätta dem eller sätta sig upp mot honom.

Den som lyder honom slipper att bli straffad. Den som är vis vet alltid vad han ska göra.

6-7 Ja, det finns tid och möjlighet för allt, även om människans bekymmer vilar tungt på henne. Ingen vet vad som kommer att hända och ingen kan tala om det.

Ingen människa kan hindra att hennes ande tas ifrån henne. Och ingen har heller makt att skjuta upp sin dödsdag. Det finns nämligen ingen möjlighet att komma undan den med dess hemska kval. Ondskan är då ingen tillgång, och den kommer inte att kunna rädda någon människa.

Det är säkrast att frukta Gud

9-10 Jag har mycket noga tänkt på allt som händer här i världen, där människor har makt att skada varandra. Jag har sett hur onda människor har blivit begravda, men redan på vägen från kyrkogården har deras vänner glömt allt ont de gjort. Och dessa döda har sedan blivit ärade i just den stad där de bedrivit sin ondska. Är inte detta märkligt?

11 Eftersom Gud inte på en gång straffar dem som syndar känner sig folk säkra fast de gör det som är ont.

12 Men även om en människa syndar hundra gånger och ändå får leva, så vet jag att det kommer att gå bra för dem som har respekt för Gud.

13 De som är onda kommer däremot inte att bli lyckliga och leva länge. Deras dagar kommer att försvinna lika snabbt som skuggor, därför att de inte tar Gud på allvar.

14 Det är märkligt med det som händer här i världen: En del goda människor tycks behandlas som om de var onda och en del onda som om de var väldigt goda. Utan tvekan är det upprörande!

Arbetsglädje är en gåva från Gud

15 Då bestämde jag mig för att njuta av livet och ha roligt. Jag kände att det inte finns något bättre här på jorden för människan än att hon äter och dricker och är glad. Hon kan då känna sig lycklig i sitt arbete under den tid som Gud låter henne leva.

Vi har alla samma väg att gå

16-17 Då jag sökte efter visheten, lade jag märke till all den verksamhet som förekommer i världen. Den pågår dag och natt och upphör aldrig. (Naturligtvis är det bara Gud som kan se allt, och inte ens den visaste människa som säger att hon vet allt, gör det verkligen!)

Att leva vist

(8:1—12:14)

Vem är som den vise
    som vet förklaringen till saker och ting?
Visheten lyser upp en människas ansikte
    och förvandlar hennes stränga uppsyn.

Jag säger:[a] Lyd kungen, så som du med ed svurit inför Gud att göra. Ha inte bråttom bort ur kungens närhet, och låt dig inte bli inblandad i något ont, för han gör som han vill. Kungens ord har en stor auktoritet, och vem kan säga till honom: ”Vad gör du?”

Den som lyder hans bud drabbas inte av något ont.
    Den vise känner till tid och domslut.
Det finns tid och domslut för allting,
    och människans ondska vilar tungt på henne.

Eftersom ingen vet vad som kommer att hända,
    vem kan tala om för henne vad som ska ske?
Ingen har makt över vinden,
    ingen kan hindra den.
Ingen har heller makt över sin dödsdag,
    och ingen kommer undan striden.
Ondskan kan inte rädda sina utövare.

Orättvisor

Allt detta har jag sett när jag betraktat det som sker under solen i en tid då en människa utövar makt över en annan, till sin egen olycka. 10 Jag har sett onda människor bli begravda, de som brukade komma och gå på den heliga platsen, och som sedan prisades i staden där de gjorde detta.[b] Även detta är meningslöst.

11 När domen inte genast fälls över det onda, kommer människorna att vilja göra ännu mer ont. 12 Men även om en syndare begår hundra onda gärningar och ändå får leva länge, så vet jag att det kommer att gå bra för dem som fruktar Gud. 13 Det går inte bra för den onde, och hans liv förlängs inte heller likt skuggan, eftersom han inte fruktar Gud.

14 Meningslöst är det som händer här på jorden: Det finns rättfärdiga som får vad de onda förtjänar och onda som får vad de rättfärdiga förtjänar. Även detta är meningslöst.

Arbetsglädje är en gåva från Gud

15 Då lovordade jag glädjen, eftersom det inte finns något bättre för människan under solen än att hon äter och dricker och är glad. Det är det som följer henne i hennes möda under den tid som Gud låter henne leva under solen.

Alla har samma väg att gå

16 När jag åtog mig att lära känna visheten och betrakta all den verksamhet som pågår på jorden – varken dag eller natt unnar man sig någon sömn – 17 då insåg jag att allt som Gud har gjort under solen är bortom människans fattningsförmåga. Hur människan än anstränger sig för att komma underfund med det, fattar hon det inte. Även om den vise säger sig veta, kan han ändå inte fatta.

Footnotes

  1. 8:2 Grundtextens innebörd är osäker; säger finns inte där.
  2. 8:10 Grundtexten har blev bortglömda i stället för prisades; översättningen följer här andra hebreiska handskrifter samt Septuaginta och andra gamla översättningar.

Vem är lik den vise, och vem förstår att så uttyda en sak? Visheten gör människans ansikte ljust, genom den förvandlas det råa i hennes uppsyn.

Jag säger er: Akta på konungens bud, ja, gör det för den eds skull som du har svurit vid Gud.

Förhasta dig icke att övergiva honom, inlåt dig ej på något som är ont; han kan ju göra allt vad han vill.

Ty en konungs ord är mäktigt, och vem kan säga till honom: »Vad gör du?»

Den som håller budet skall icke veta av något ont; och tid och sätt skall den vises hjärta lära känna.

Ty vart företag har sin tid och sitt sätt, och en människas ondska kommer tungt över henne.

Hon vet ju icke vad som kommer att ske; vem kan säga henne huru något kommer att ske?

Ingen människa har makt över vinden, till att hejda den, ej heller har någon makt över dödens dag, ej heller finnes undflykt i krig; så kan ogudaktigheten icke rädda sin man.

Allt detta såg jag, när jag gav akt på allt vad som händer under solen, i en tid då den ena människan har makt över den andra, henne till olycka.

10 Ock likaledes såg jag att de ogudaktiga fingo komma i sin grav och gå till vila, under det att sådana som hade gjort vad rätt var måste draga bort ifrån den Heliges boning och blevo förgätna i staden. Också detta är fåfänglighet.

11 Därför att dom icke strax går över vad ont som göres, få människors barn dristighet att göra det ont är,

12 eftersom syndaren hundra gånger kan göra vad ont är och likväl får länge leva. Dock vet jag ju att det skall gå de gudfruktiga väl, därför att de frukta Gud,

13 men att det icke skall gå den ogudaktige väl, och att hans dagar icke skola förlängas, såsom skuggan förlänges, eftersom han icke fruktar Gud.

14 En fåfänglighet som händer här på jorden är det att rättfärdiga finnas, vilka det går såsom hade de gjort de ogudaktigas gärningar, och att ogudaktiga finnas, vilka det går såsom hade de gjort de rättfärdigas gärningar. Jag sade: Också detta är fåfänglighet.

15 Så prisade jag då glädjen och fann att intet är bättre för människan under solen, än att hon äter ock dricker och är glad, så att detta får följa henne vid hennes möda, under de livsdagar som Gud giver henne under solen.

16 När jag vände mitt hjärta till att förstå vishet, och till att betrakta det besvär som man gör sig på jorden utan att få sömn i sina ögon, varken dag eller natt,

17 då insåg jag att det är så med alla Guds verk, att människan icke förmår fatta vad som händer under solen; ty huru mycket en människa än mödar sig för att utforska det, fattar hon det ändå icke. Och om någon vis man tänker att han skall kunna förstå det, så kommer han ändå icke att kunna fatta det.