Add parallel Print Page Options

Edoms undergång

I en syn visade Herren Obadja hur framtiden skulle bli för Edoms land.Ett budskap har kommit från Herren, sa han. Gud har sänt en budbärare till jordens länder med följande budskap: 'Res er mot Edom! Anfall och utplåna det!'

Jag ska ge dig Edom den plats du förtjänar bland länderna, ja, du ska bli liten och föraktad.

Du har blivit så självsäker och stolt där uppe bland de otillgängliga klipporna. Vem kan nå oss här? tänker du. Men du bedrar dig!

Fastän du svävar lika högt som örnen och bygger ditt bo bland stjärnorna, ska jag nog få ner dig på jorden, säger Herren.

Det hade varit bättre för dig om tjuvar hade kommit under natten och plundrat dig, för de skulle inte ha tagit allt, eller om dina vingårdar hade blivit bestulna på sin frukt, för då skulle åtminstone efterskörden blivit kvar!

Nu kommer varje liten vrå att genomsökas, och alla dina skatter ska bli funna och tas ifrån dig.

Alla dina bundsförvanter ska vända sig mot dig och hjälpa till att fördriva dig ur landet. De ska lova dig fred samtidigt som de planerar att utplåna dig. Vännerna du litade på ska svika dig, och hela ditt försvar kommer att falla samman.

På den dagen ska det inte finnas en enda förståndig man kvar i Edom! säger Herren. De förståndiga ska bära sig åt som dårar!

De modigaste soldaterna i Teman kommer att bli förvirrade och hjälplösa, och alla ska utrotas i slakten.

10 Varför måste detta ske? Jo, på grund av vad du gjort mot din bror Israel. Du kommer att stå där med skam och bli fullständigt utplånad för all framtid.

11 Du lämnade Israel i sticket när det behövde hjälp, ja, du stod där utan att lyfta ett finger för att försvara det när fiendehärarna anföll, drog bort med dess rikedomar och delade Jerusalem. Du uppträdde som en av dess fiender.

12 Du skulle inte ha handlat så. Du skulle inte ha varit så skadeglad när de förde bort folket till främmande länder, du skulle inte ha skrattat åt deras olycka.

13 Du gick själv in i landet just på olyckans dag och plundrade. Du gjorde dig själv rik på dess bekostnad.

14 Du stod vid vägskälen och dödade dem som försökte fly. Du tog de överlevande till fånga och förde dem tillbaka till deras fiender.

15 Herrens vrede ska snart drabba alla hednafolk. Precis som du har gjort mot Israel, så ska man göra mot dig. Dina gärningar kommer att slå tillbaka mot dig!

16 Ja, som du fick uppleva lidandet på mitt heliga berg, så ska folken runt omkring också få uppleva det innan de försvinner ur historien.

Israels återupprättelse

17 Men Jerusalem ska bli en tillflykt för många. Israel ska än en gång inta landet.

18 Israel ska bli en eld som tänder Edoms torra fält. Ingen kommer då att överleva, för så har Herren talat.

19 Då ska mitt folk i Negev ockupera Edoms bergstrakt. De som bor på Judeens slätter ska äga filisteernas land och än en gång inta Efraims och Samariens områden, och Benjamins stam ska inta Gilead.

20 De som blivit bortförda från Israel ska återvända och ockupera Feniciens kustremsa norrut ända till Sarefat. De som bott i Mindre Asien ska återvända till sitt hemland och inta städerna i utkanten av Negev.

21 Befriare ska komma till Jerusalem och regera över hela Edom. Och Herren ska vara kung!

Edoms dom

Obadjas syn.

Så säger Herren, Herren, om Edom;

vi har hört ett budskap från Herren.
    En budbärare har sänts till folken:
”Kom, låt oss stå upp
    och strida mot det!”

Jag ska göra dig litet bland folken
    och mycket föraktat.
Du har lurats av ditt övermod,
    du som bor bland bergsklyftorna,
    håller till högt däruppe
och säger för dig själv:
    ”Vem kan störta mig ner till jorden?”
Även om du bygger ditt näste högt som örnen
    och gör dig ett rede bland stjärnorna,
    ska jag störta ner dig därifrån, säger Herren.
Om tjuvar kommer till dig
    eller rövare om natten
– ack, då förgås du ju! –
    stjäl de väl bara tills de fått nog?
Om druvplockarna kommer till dig,
    lämnar de väl en efterskörd?
Hur noga ska inte Esau genomsökas
    och hans gömda skatter letas fram!
Alla dina allierade fördriver dig till gränsen.
    Dina fredliga vänner bedrar dig
och tar makten över dig.
    De som äter ditt bröd
gillrar snaror för dig,
    och inget förstånd infinner sig där.

”På den dagen, säger Herren,
    ska jag förgöra de visa i Edom,
    allt förstånd på Esaus berg.
Dina hjältar, Teman, blir skräckslagna,
    och alla på Esaus berg utplånas i slakten.
10 För våld mot din bror Jakob
    ska du höljas med skam
    och utplånas för evigt.
11 Den dagen du stod på avstånd,
    den dagen främlingar drog bort med hans rikedomar
och utlänningar tågade in genom hans portar
    och kastade lott om Jerusalem,
    då var du också som en av dem.
12 Se inte ner på din broder
    på hans olycksdag.
Gläd dig inte över Judas folk
    på deras undergångsdag,
och gapa inte så stort
    på deras nöds dag.
13 Tåga inte in genom mitt folks port
    på deras förödelses dag.
Se inte ner, även du, på hans olycka
    på hans tragiska dag,
och lägg inte beslag på hans rikedomar
    på denna hans tragiska dag.
14 Stå inte vid vägskälet
    för att hugga ner dem som flyr därifrån.
Utlämna inte hans överlevande
    på denna nödens dag.

Herrens dag

15 Herrens dag är nära
    för alla folk.
Så som du har gjort,
    så ska man göra mot dig.
Dina gärningar kommer
    att slå tillbaka mot dig.

Israels återupprättelse

16 Så som ni har druckit på mitt heliga berg,
    så ska folken ständigt få dricka.
De ska dricka och dricka
    och bli som om de aldrig funnits.
17 Men på Sions berg ska det finnas räddning,
    det ska vara heligt
    och där ska Jakobs ätt få äga sina arvedelar.
18 Jakobs ätt ska bli en eld
    och Josefs ätt en låga,
men Esaus ätt ska bli halm
    som de ska antända och förtära.
Ingen av Esaus ätt kommer att överleva,
    för Herren har talat.”

19 De från Negev ska ockupera Esaus berg.
    De som bor i Låglandet ska ockupera filistéernas land.
De ska inta Efraims och Samariens områden,
    och Benjamin ska inta Gilead.
20 De som blivit bortförda från Israels här[a] och är i Kanaan,
    ända till Sarefat,
och de bortförda från Jerusalem,
    de i Sefarad, ska inta städerna i Negev.
21 Befriare[b] ska dra upp på Sions berg
    och regera över Esaus berg.
    Och kungariket ska vara Herrens.

Footnotes

  1. 1:20 Grundtextens innebörd är osäker.
  2. 1:21 Enligt Septuaginta: De räddade på Sions berg ska dra upp…