Add parallel Print Page Options

19 Då gav Pilatus order om att Jesus skulle piskas med ett blygissel.

Och soldaterna gjorde en krona av törnen och tryckte fast den på hans huvud och satte sedan på honom en mantel av purpurrött tyg, den kungliga färgen.

Leve judarnas kung! hånade de honom, och de slog honom med knytnävarna.

Pilatus gick ut igen till judarna och sa: Jag tänker föra ut honom till er nu, men ni ska veta att jag inte finner honom skyldig.

Då kom Jesus ut med törnekronan och purpurmanteln på sig, och Pilatus sa: Se, här är mannen!

Men när översteprästerna och de judiska ledarna fick se honom, började de ropa: Korsfäst honom, korsfäst honom!Ni får korsfästa honom, sa Pilatus. Jag finner honom inte skyldig.

De svarade: Enligt våra lagar ska han dö, för han har kallat sig Guds Son.

När Pilatus hörde detta blev han ännu mer förskräckt.

Han förde in Jesus i palatset igen och frågade honom: Var kommer du ifrån? Men Jesus svarade honom inte.

10 Tänker du inte svara mig? frågade Pilatus. Fattar du inte att jag har makt att ge dig fri eller att korsfästa dig?

11 Då sa Jesus: Du skulle vara maktlös om inte Gud gett dig makt över mig. Därför är skulden större hos dem som överlämnade mig åt dig.

12 Då försökte Pilatus på nytt att frige Jesus, men de judiska ledarna sa: Om du friger den här mannen är du inte kejsarens vän. För den som gör sig till kung gör uppror mot kejsaren.

13 När Pilatus hörde detta förde han ut Jesus till dem igen och satte sig på domarbänken på den stenlagda terrassen (på hebreiska kallas den Gabbata).

14 Klockan var nu ungefär tolv dagen före påsk, den dag då man förbereder högtiden.Och Pilatus sa till judarna: Här är er kung.

15 Bort med honom, skrek de, bort med honom. Korsfäst honom!Vad menar ni? Ska jag verkligen korsfästa er kung? frågade Pilatus.Vi har ingen kung utom kejsaren, ropade översteprästerna tillbaka.

16 Då gav Pilatus efter och överlämnade Jesus till dem för att korsfästas.

Jesus förs bort för att korsfästas

17 Så fick de Jesus dömd till slut, och de förde honom ut ur staden. Han var tvungen att själv bära sitt kors till en plats som kallas Huvudskalleplatsen, på hebreiska Golgata.

Jesus blir korsfäst

18 Där korsfäste de honom tillsammans med två andra män, en på vardera sidan om honom.

19 Och Pilatus satte upp ett anslag över honom med texten: JESUS FRÅN NASARET, JUDARNAS KUNG.

20 Platsen där Jesus korsfästes låg nära staden, och anslaget var skrivet på hebreiska, latin och grekiska, så att många människor kunde läsa det.

21 Då gick översteprästerna till Pilatus och krävde: Ändra det från 'judarnas kung' till 'Han har sagt: Jag är judarnas kung.'

22 Pilatus vägrade och svarade: Vad jag har skrivit, det har jag skrivit. Det ska stå precis som det står.

23-24 När soldaterna hade korsfäst Jesus delade de upp hans kläder i fyra högar, en för var och en av dem. Men när de kom till manteln visade det sig att den var vävd i ett stycke utan söm. Då sa de: Låt oss spela tärning för att se vem som får den. Därmed uppfylldes det Skriftens ord som säger: De delade mina kläder mellan sig och kastade lott om min mantel. Och det var just vad de gjorde.

25 Intill korset där Jesus hängde stod hans mor och hennes syster, den Maria som var hustru till Kleopas, samt Maria från Magdala.

26 När Jesus såg sin mor stå där bredvid den lärjunge han älskade, sa han till henne: Han ska nu vara din son.

27 Och till lärjungen sa han: Hon är din mor! Och från den stunden tog han hand om henne.

Jesus dör på korset

28 Jesus visste att hans uppdrag nu var avslutat, och för att uppfylla Skriften sa han: Jag är törstig.

29 Man doppade då en svamp i en kruka fylld med surt vin som stod där och fäste den på en isopsgren och förde den till hans läppar.

30 När Jesus hade smakat på det ropade han: Det är fullbordat. Därefter böjde han ner huvudet och dog.

31 De judiska ledarna ville inte att kropparna skulle hänga kvar på korset till nästa dag, som var sabbatsdag (och en mycket speciell sådan, för det var påsk). De bad därför Pilatus att ge order om att männens ben skulle slås sönder så att kropparna kunde tas ner.

32 Soldaterna kom då och slog sönder benen på de båda män som hade korsfästs tillsammans med Jesus.

33 Men när de kom fram till Jesus såg de att han redan var död, och därför slog de inte sönder hans ben.

34 En av soldaterna stack ändå ett spjut i hans sida, och då rann det ut blod och vatten.

35 Det finns en som kan vittna om det, eftersom han själv såg det med egna ögon. Hans berättelse är tillförlitlig och sann och honom kan ni tro på.

36-37 Soldaterna gjorde detta för att de ord i Skriften skulle uppfyllas som säger: Inget av hans ben ska slås sönder och de ska se upp till honom som de har genomborrat.

Jesus begravs

38 Efteråt bad Josef av Arimataia, som av rädsla för de judiska ledarna hade varit en hemlig lärjunge till Jesus, om tillstånd att ta ner Jesu kropp. Pilatus beviljade det, och Josef kom och tog ner den.

39 Nikodemos, mannen som hade kommit till Jesus en natt, var också med och han hade med sig trettio kilo balsameringsolja, gjord av myrra och aloe.

40 Tillsammans lindade de in Jesu kropp i en lång linneduk, som var indränkt med den välluktande oljan. Det var vanligt att göra så vid judiska begravningar.

41 Platsen där man hade korsfäst Jesus låg nära en träddunge, där det fanns en ny grav som aldrig använts.

42 Och på grund av brådskan före sabbaten och därför att graven låg nära, lade de honom just där.

Pilatus dömer Jesus till döden

19 Pilatus gav då order om att Jesus skulle piskas. Soldaterna vred till en krona av törnen och satte den på hans huvud och klädde på honom en purpurröd[a] mantel. Sedan gick de fram till honom och sa: ”Leve judarnas kung!” och slog honom i ansiktet.

Efteråt gick Pilatus ut igen och sa till folket: ”Nu för jag ut honom till er, så att ni ska förstå att jag inte finner honom skyldig till något.” Så kom Jesus ut med törnekronan och den purpurröda manteln på sig, och Pilatus sa: ”Här är mannen!”

Men när översteprästerna och deras tempelvakter fick se honom, började de ropa: ”Korsfäst honom!”

Då sa Pilatus: ”Ni får ta honom och korsfästa honom själva. Jag finner honom inte skyldig till något.” Men judarna svarade: ”Enligt vår lag[b] måste han dö, för han har gjort sig till Guds Son.”

När Pilatus hörde detta blev han ännu mer rädd. Han gick in i residenset igen och frågade Jesus: ”Varifrån kommer du?” Men Jesus svarade honom inte.

10 ”Tänker du inte svara mig?” frågade Pilatus. ”Vet du inte att jag har makt både att ge dig fri och att låta dig korsfästas?”

11 Men Jesus sa: ”Du skulle inte ha någon makt över mig alls om du inte hade fått den från ovan. Därför har den som överlämnade mig åt dig gjort sig skyldig till en större synd.”

12 Då försökte Pilatus hitta ett sätt att kunna frige Jesus men judarna ropade: ”Om du friger honom är du inte kejsarens vän! Den som gör sig till kung sätter sig upp mot kejsaren.”

13 När Pilatus hörde vad de sa, förde han ut Jesus till dem igen och satte sig på domstolen på den plats som kallas Stengården (på hebreiska[c] ”Gabbata”). 14 Det var nu mitt på dagen[d], förberedelsedagen innan påskhögtiden. Pilatus sa till judarna: ”Här har ni er kung!”

15 Men de skrek: ”Bort med honom! Korsfäst honom!”

Då frågade Pilatus: ”Ska jag korsfästa er kung?”

Men översteprästerna svarade: ”Vi har ingen annan kung än kejsaren.”

16 Då gav Pilatus efter och överlämnade Jesus till att korsfästas.

Jesus korsfästs

(Matt 27:33-44; Mark 15:24-32; Luk 23:33-43)

Soldaterna tog honom alltså med sig 17 och Jesus bar själv sitt kors till den plats som kallas Skalleplatsen (på hebreiska Golgota).

18 Där korsfäste de honom och två andra män på var sitt kors med Jesus i mitten. 19 Pilatus hade låtit skriva en skylt som sattes upp på korset och där stod det: Jesus från Nasaret, judarnas kung. 20 Texten var skriven på hebreiska, latin och grekiska och eftersom platsen där Jesus korsfästes låg nära staden var det många judar som läste den.

21 Judarnas överstepräster gick då till Pilatus och krävde: ”Ändra texten från ’Judarnas kung’ till vad han själv har sagt: ’Jag är judarnas kung.’ ”

22 Men Pilatus svarade: ”Vad jag har skrivit, det har jag skrivit.”

23 När soldaterna hade korsfäst Jesus, tog de hans kläder och delade upp dem i fyra delar, en för var och en av dem. Men när de kom till skjortan som var vävd i ett enda stycke utan söm, 24 sa de: ”Vi bör inte skära sönder den. Vi kastar lott om vem som ska få den.” Så gick det i uppfyllelse som står skrivet:

”De delade mina kläder mellan sig
    och kastade lott om min klädnad.”[e]

Det var vad soldaterna gjorde.

25 Intill Jesus kors stod hans mor, hans moster, Klopas hustru Maria och Maria från Magdala. 26 När Jesus såg sin mor och bredvid henne den lärjunge som han älskade,[f] sa han till henne: ”Kvinna, låt honom vara din son!” 27 Sedan sa han till sin lärjunge: ”Låt henne vara din mor!” Från den stunden lät lärjungen henne bo hemma hos sig.

Jesus dör på korset

(Matt 27:48-50; Mark 15:36-37; Luk 23:36)

28 Jesus visste nu att allt var fullbordat och för att det som står skrivet skulle uppfyllas, sa han: ”Jag är törstig!”[g] 29 Någon doppade då en svamp i en kruka fylld med surt vin som stod där och fäste den på en isopstjälk[h] och förde den till hans mun.[i] 30 Och när Jesus hade fått vinet, sa han: ”Det är fullbordat!” Sedan böjde han ner huvudet och gav upp andan.

31 Judarna ville inte att kropparna skulle hänga kvar på korsen till nästa dag som var en sabbat och dessutom en speciell sådan. De bad därför Pilatus ge order om att man skulle slå sönder benen på de korsfästa och ta ner kropparna.[j] 32 Soldaterna kom då och slog sönder benen på de båda män som hade korsfästs samtidigt som Jesus, först den ena mannens ben och sedan den andres. 33 Men när de kom fram till Jesus, såg de att han redan var död och därför slog de inte sönder hans ben. 34 En av soldaterna stack upp ett spjut i hans sida och då rann det ut blod och vatten. 35 Det finns en som kan vittna om detta[k] och hans vittnesbörd är sant. Han vet att det han säger är sant och han vittnar för att ni ska tro.

36 Detta hände för att Skriften skulle gå i uppfyllelse: ”Inget av hans ben ska krossas.”[l] 37 På ett annat ställe står det: ”De ska se upp till honom som de har genomborrat”[m].

Jesus begravs

(Matt 27:57-61; Mark 15:42-47; Luk 23:50-56)

38 Josef från Arimataia som av rädsla för judarna var en hemlig lärjunge till Jesus, bad sedan Pilatus att få ta Jesus kropp. Pilatus lät honom få det och Josef gick då och tog kroppen. 39 Nikodemos, mannen som först hade kommit till Jesus på natten var också med. Han hade med sig en blandning av myrra och aloe som vägde omkring trettio kilo. 40 De båda männen lindade sedan in Jesus kropp i en svepning av linne tillsammans med de välluktande oljorna så som man brukade göra vid judiska begravningar. 41 Platsen där Jesus korsfästes låg nära en trädgård där det fanns en ny grav där ännu ingen hade blivit lagd. 42 Eftersom det var förberedelsedag[n] och graven låg nära, lade man Jesus i den.

Footnotes

  1. 19:2 Färgen var en symbol för kunglig makt.
  2. 19:7 De syftar på Moses lag.
  3. 19:13 Jfr också v. 17 och 20.
  4. 19:14 På grekiska sjätte timmen. Tidsangivelserna är ungefärliga och evangelisterna tycks skilja sig något från varandra (jfr Mark 15:25). Troligen avses sen förmiddag-tidigt mitt på dagen.
  5. 19:24 Se Ps 22:19.
  6. 19:26 Vilken lärjunge Johannes syftade på avslöjas först i 21:20-24.
  7. 19:28 Jfr Ps 22:16; 69:22.
  8. 19:29 I 2 Mos 12:22 används isopstjälkar för att doppa i påsklammets blod. Det användes också i olika reningsceremonier. Att Jesus är det lamm som renar oss från synd, kan vi läsa i 1:29.
  9. 19:29 Jfr Ps 22:16; 69:22.
  10. 19:31 När benpiporna slogs sönder, dog de korsfästa snabbare eftersom kroppstyngden då tryckte ihop lungorna. Enligt 5 Mos 21:23 skulle de döda sedan begravas samma dag.
  11. 19:35 Johannes talade om sig själv.
  12. 19:36 Se 2 Mos 12:46; 4 Mos 9:12 och Ps 34:21.
  13. 19:37 Se Sak 12:10.
  14. 19:42 Sabbaten skulle snart börja; den börjar vid solnedgången kl. 18.00 på fredagskvällen och slutar kl. 18.00 på lördagskvällen.