Add parallel Print Page Options

Ty se, i de dagarna och på den tiden, då jag åter upprättar Juda och Jerusalem,

då skall jag samla tillhopa alla hednafolk och föra dem ned till Josafats dal, och där skall jag hålla dom över dem, för mitt folks och min arvedels, Israels, skull, därför att de hava förskingrat dem bland hedningarna och utskiftat mitt land.

Ja, de hava kastat lott om mitt folk, gossarna hava de givit såsom betalning åt skökor, och flickorna hava de sålt för vin, som de hava druckit upp.

Och du, Tyrus, och du, Sidon, och I, Filisteens alla kretsar, vad förehaven också I mot mig? Haven I något att vedergälla mig för, eller är det I som viljen begynna något mot mig? Snart och med hast skall jag låta det I haven gjort komma tillbaka över edra egna huvuden,

eftersom I haven tagit mitt silver och mitt guld och fört mina skönaste klenoder in i edra palats,

och eftersom I haven sålt Judas och Jerusalems barn åt Javans barn, till att föras långt bort ifrån sitt land.

Se, jag skall kalla dem åter från den ort dit I haven sålt dem; och det som I haven gjort skall jag låta komma tillbaka över edra egna huvuden.

Jag skall sälja edra söner och döttrar i Juda barns hand, och de skola sälja dem till sabéerna, folket i fjärran land. Ty så har HERREN talat.

Ropen ut detta bland hednafolken, båden upp dem till helig strid. Manen på hjältarna, må alla stridsmännen komma och draga framåt.

10 Smiden edra plogbillar till svärd och edra vingårdsknivar till spjut; den svagaste må känna sig såsom en hjälte.

11 Skynden att komma, alla I folk har omkring, och samlen eder tillhopa. Sänd, o HERRE, ditned dina hjältar.

12 Ja, må hednafolken resa sig och draga åstad till Josafats dal; ty där skall jag sitta till doms över alla folk häromkring.

13 Låten lien gå, ty skörden är mogen. Kommen och trampen, ty pressen är full; presskaren flöda över, så stor är ondskan där.

14 Skaror hopa sig i Domens dal; ty HERRENS dag är nära i Domens dal.

15 Solen och månen förmörkas, och stjärnorna mista sitt sken.

16 Och HERREN upphäver ett rytande från Sion, och från Jerusalem låter han höra sin röst, så att himmelen och jorden bäva. Men för sitt folk är HERREN en tillflykt och för Israels barn ett värn.

17 Och I skolen förnimma att jag är HERREN, eder Gud, som bor på Sion, mitt heliga berg. Och Jerusalem skall vara en helgad plats och främlingar skola icke mer draga ditin.

18 På den tiden skall det ske att bergen drypa av druvsaft och höjderna flöda av mjölk; och alla bäckar i Juda skola flöda av vatten. Och en källa skall rinna upp i HERRENS hus och vattna Akaciedalen.

19 Men Egypten skall bliva en ödemark, och Edom skall varda en öde öken därför att de hava övat våld mot Juda barn och utgjutit oskyldigt blod i sitt land.

20 Sedan skall Juda trona evinnerligen, och Jerusalem från släkte till släkte.

21 Och jag skall utplåna deras blodskulder, dem som jag icke allaredan har utplånat. Och HERREN skall förbliva boende på Sion.

Den kommande domen och räddning för Juda

I de dagarna, vid den tiden,
    när jag återupprättar Juda och Jerusalem,
ska jag samla alla folk
    och föra dem till Joshafats[a] dal.
Där ska jag döma dem
    för mitt folks, min arvedel Israels skull,
som de har skingrat bland folken.
    De har delat mitt land
och kastat lott om mitt folk.
    Unga pojkar har getts som betalning till prostituerade
och flickor sålts mot vin till deras dryckeslag.

Tyros och Sidon, och ni, filistéernas alla regioner, vad har ni emot mig? Är ni ute för att hämnas mig något? Om ni vill vedergälla mig något ska jag snabbt låta det komma tillbaka över era egna huvuden. Ni har tagit mitt silver och guld och alla mina dyrbara skatter och burit bort dem till era tempel. Ni har sålt folket i Juda och Jerusalem till grekerna, för att föra dem långt bort från deras eget land.

Men jag ska få dem att bryta upp från de platser som ni sålt dem till, och det ni har gjort ska jag låta komma tillbaka över era egna huvuden. Jag ska sälja era söner och döttrar till folket i Juda, och de ska sälja dem till sabéerna[b], ett folk långt borta.” Herren har talat.

Ropa ut detta bland folken:
    Gör er beredda på krig!
Kom med krigarna!
    Mobilisera soldaterna
och gå till anfall!
10     Smid era plogbillar till svärd
och era vingårdsknivar till spjut!
    Låt den svage säga: ”Jag är stark.”
11 Skynda er, kom, alla nationer runt omkring,
    och samlas där!

Herre, sänd dina hjältar dit ner!

12 ”Låt folken resa sig
    och dra ut till Joshafats dal,
för där ska jag sitta till doms
    över alla folken runt omkring.
13 Låt lien gå, för skörden är mogen.
    Kom och trampa, för vinpressen är full
och presskaren flödar över.
    Så stor är deras ondska!”

14 Skaror och åter skaror
    i Domens dal!
För Herrens dag är nära
    i Domens dal.
15 Solen och månen förmörkas
    och stjärnorna håller tillbaka sitt sken.
16 Herren ryter från Sion
    och låter sin röst höras från Jerusalem.
Både himmel och jord bävar,
    men för sitt folk är Herren en tillflykt,
en fästning för israeliterna.

Välsignelser till Guds folk

17 ”Då ska ni inse att jag är Herren, er Gud,
    som bor på Sion, mitt heliga berg.
Jerusalem ska vara heligt
    och aldrig mer invaderas av främlingar.

18 Den dagen ska druvjuice droppa från bergen
    och mjölk rinna från höjderna.
    I alla bäckarna i Juda ska det strömma vatten,
en källa ska springa fram från Herrens hus
    och vattna Akaciedalen.
19 Men Egypten ska läggas öde
    och Edom bli en öde öken,
därför att de våldfört sig på Judas folk
    och spillt oskyldigt blod i deras land.
20 Men Juda ska vara bebott i evighet
    och Jerusalem från generation till generation.
21 Då ska jag utplåna deras blodskuld
    som jag ännu inte utplånat.”[c]
Herren bor på Sion.

Footnotes

  1. 3:2 Betyder Herren dömer.
  2. 3:8 Ett folk i Saba, i sydvästra Arabien.
  3. 3:21 Grundtextens innebörd är osäker.