Add parallel Print Page Options

Elifas talar en andra gång

15 Elifas från Teman svarade då Job:

Du anses vara en vis man, och ändå låter du oss höra alla dessa tomma ord. Du är ingenting annat än en pratmakare.

Det är inte rätt att tala så dåraktigt. Vad gör sådana ord för nytta?

4-5 Har du ingen respekt för Gud, ingen vördnad för honom? Det är dina synder som talar om för din mun vad den ska säga! Dina ord är bedrägeri,

men varför skulle jag döma dig? Dina egna ord gör det!

7-8 Är du den visaste människa som lever? Föddes du innan höjderna skapades? Har du lyssnat till Guds hemliga råd? Har du suttit med i hans rådssal? Är det bara du som är vis?

Vad vet du mer än vi? Vad är det du förstår, som inte vi kan fatta?

10 På vår sida står gamla, visa män, som är äldre än din far!

11 Är Guds tröst inte nog för dig? Såras du av hans vänliga ord?

12 Varför tillåter du ilskan att dra i väg med dig, varför dessa flammande blickar?

13 Du vänder dig mot Gud med alla dina ord.

14 Vem på hela jorden kan vara så ren och rättfärdig som du påstår dig vara?

15 Gud litar ju inte ens på sina änglar! Inte ens himlarna kan vara fullkomligt rena i jämförelse med honom!

16 Hur mycket mindre då någon som du, som är ond och syndfull och som dricker synd som en svamp suger upp vatten!

17-19 Hör här, så ska jag svara dig utifrån min egen erfarenhet, bekräftad av visa mäns erfarenhet, och av sanningen från våra förfäder, som fick det här landet som gåva innan de ännu beblandat sig med främlingar.

20 Den ogudaktige har problem under hela sitt liv.

21 Han är omgiven av skräck, och även om en del dagar skulle vara goda, är de snart förbi.

22 Han vågar inte gå ut i mörkret av rädsla för att bli mördad.

23-24 Han vandrar omkring och måste tigga sin mat. Han lever sitt liv i fruktan, elände och ångest, besegrad i kampen

25-26 därför att han har knutit näven mot Gud och utmanat den Allsmäktige. Med sin envishet som en kraftig sköld framför sig har han gått emot honom.

27-28 Den ogudaktige ska i all sin välmåga bara få bo i tomma hus i ruinstäder där allt faller samman.

29 Rikedom och makt kommer att tas ifrån honom.

30 Han ska inte undkomma mörkret. Guds Ande ska förgöra honom. Lågor ska sluka allt han har.

31 Se till att han inte längre litar på sådant som saknar egentligt värde! Låt honom inte längre bedra sig själv, för han kommer inte att få något för sitt besvär.

32 Innan han dör ska all denna tomhet uppenbaras för honom. Allt han har räknat med ska försvinna

33 och falla till marken som druvor från en torkad vinstock och som olivträdets blommor när de vissnar.

34 De gudlösa är ofruktsamma och Guds eld förtär dem som tar mutor.

35 Det enda de kan befrukta är synd, och deras hjärtan kan bara föda ondska.

Elifas talar en andra gång

15 Elifas från Teman svarade:

Ska en vis man tala så i vädret,
    fylla sitt bröst med het östanvind?
Ska han försvara sig med meningslöst prat,
    med värdelöst tal?
Ja, verkligen! Du undergräver fundamentet för gudsfruktan,
    du hindrar andakt inför Gud.
Det är din synd som lägger orden i din mun,
    och du väljer ett listigt tal,
men din egen mun dömer dig, inte jag.
    Dina egna ord vittnar mot dig.

Var du den första människa som föddes?
    Föddes du innan höjderna fanns?
Har du lyssnat till Guds råd?
    Har du begränsat visdomen till dig själv?
Vad vet du mer än vi?
    Vad är det för insikter du har och som vi saknar?
10 På vår sida står gamla, grånade män,
    som är äldre än din far.
11 Är Guds tröst inte nog för dig,
    ord som talas i mildhet?
12 Varför tillåter du ditt hjärta att dra i väg med dig,
    varför dessa flammande blickar?
13 Du vänder din vrede mot Gud
    och låter orden flöda ur din mun.

14 Skulle en människa kunna vara ren,
    en av kvinna född rättfärdig?
15 Han litar inte ens på sina heliga.
    Inte ens himlarna är rena inför honom.
16 Hur mycket mindre då en människa,
    som är fördärvad och korrumperad
och som dricker synd som vatten!

17 Lyssna på mig, så ska jag förklara något för dig,
    låt mig få berätta vad jag har sett,
18 sådant som visa män kan berätta
    utan att dölja något
av det de har fått av sina förfäder,
19     (av dem som fick det här landet
då inga främlingar bodde bland dem).
20     Den ogudaktige ängslas under hela sitt liv,
våldsmannen alla de år han får.
21     Han hör skrämmande ljud,
och när han känner sig trygg
    kommer plundrarna över honom.
22 Han har inget hopp om att komma ut ur mörkret,
    svärdet är bestämt för honom.
23 Han vandrar omkring efter mat
    men finner ingen.
Han vet att mörkrets dag är nära.
24     Han skräms av nöd och ångest,
som en kung, beredd för strid,
25     därför att han har knutit näven mot Gud
och utmanat den Väldige.
26     Med sin envishet som en kraftig sköld framför sig
har han gått emot honom.

27 Hans ansikte är fett
    och hans midja sväller av fetma.
28 Han bor i ruinstäder
    och i hus där ingen kan bo,
hus som är dömda till att bli ruiner.
29     Han ska inte få någon rikedom,
hans ägodelar ska inte spridas ut över landet.[a]
30     Han ska inte undkomma mörkret.
Hans rotskott förbränns av en flamma.
    Hans anda ska förgöra honom.[b]
31 Han bör inte lita på tomhet,
    för då blir han bedragen,
och tomhet blir hans lön.
32     Innan hans tid är inne
får han sin lön,
    och hans krona ska inte grönska mer.
33 Han blir som en vinranka
    som fäller karten,
som ett olivträd som fäller sina blommor.
34     De gudlösas hop blir ofruktsam,
och Guds eld förtär deras tält som tar mutor.
35     De är havande med ofärd
och föder olycka,
    deras livmoder danar bedräglighet.

Footnotes

  1. 15:29 Eller: hans ax/skörd ska inte böja sig mot marken. Grundtextens innebörd är osäker.
  2. 15:30 Eller, om hans syftar på Gud: Guds Ande/anda/andedräkt. ”Hans” kan också översättas dess, och anda, vind/vindfläkt (ande/anda och vind är ett och samma ord i hebreiskan), men då blir syftningen ännu osäkrare.