Job 13
Svenska Folkbibeln
Fortsättning av Jobs svar
13 Se, allt har mitt öga sett, mitt öra har hört och förstått det.
2 Vad ni vet, vet också jag,
jag står inte tillbaka för er.
3 Men jag vill tala till den Allsmäktige,
jag önskar försvara mig mot Gud.
4 Ni däremot spinner ihop lögn,
ni är alla värdelösa läkare.
5 Om ni ändå ville tiga helt,
det skulle vara er vishet!
6 Hör nu på mitt försvar,
lyssna till mina läppars inlägg.
7 Vill ni försvara Gud med orättfärdigt tal
och i hans sak tala falskhet?
8 Visar ni er partiska för honom,
är det Guds sak ni försvarar?
9 Kan det sluta väl när han rannsakar er?
Eller kan ni bedra honom så som man bedrar en människa?
10 Han skall sannerligen straffa er
om ni visar en dold partiskhet.
11 Skall inte hans majestät förskräcka er,
skräck för honom falla över er?
12 Era tänkespråk är ordspråk av aska,
ert försvar är försvarsverk av lera.
13 Tig nu och låt mig tala,
sedan må vad som helst hända mig.
14 Varför skulle jag ta mitt kött mellan tänderna
och lägga mitt liv i min hand?
15 Se, han må döda mig, jag väntar inget annat.
Då får jag försvara min vandel inför hans ansikte.
16 Detta skulle också bli min frälsning,
ty ingen gudlös kan komma inför honom.
17 Hör noga på mina ord,
låt min förklaring nå era öron.
18 Se, jag lägger fram min sak,
jag vet att jag har rätt.
19 Finns någon som kan anklaga mig?
Om så är fallet vill jag tiga och dö.
20 Skona mig endast från två ting,
sedan skall jag inte gömma mig för ditt ansikte:
21 Låt inte din hand drabba mig
och låt inte skräck för dig förfära mig.
22 Kalla på mig och jag skall svara,
eller jag skall tala och du svara mig.
23 Hur många är mina missgärningar och synder?
Visa min överträdelse och synd.
24 Varför döljer du ditt ansikte
och ser mig som din fiende?
25 Vill du skrämma ett bortvirvlande löv,
förföljer du ett torrt halmstrå?
26 Du nertecknar bittra ting mot mig
och låter mig ärva min ungdoms missgärningar.
27 Du sätter mina fötter i stocken,
du vaktar på alla mina vägar
och märker ut stegen för mina fötter.
28 Människan tärs bort likt ruttet trä,
likt ett malätet klädesplagg.
Job 13
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)
Job menar att han är rättfärdig
13 Jag har sett allt detta,
jag har hört och förstått.
2 Vad ni vet, vet också jag,
jag är inte sämre än ni.
3 Jag vill nu tala till den Väldige,
jag tänker försvara mig inför Gud själv.
4 Ni hittar bara på lögner mot mig.
Ni är värdelösa läkare
5 och gör bäst i att hålla tyst!
Det skulle vara det klokaste ni kunde göra.
6 Lyssna nu till mitt försvar,
hör på mina inlägg.
7 Måste ni försvara Gud med lögnaktigt tal,
föra falsk talan för honom?
8 Vill ni vara partiska för honom,
försvara Guds sak?
9 Hur ska det gå om han synar er?
Försöker ni lura honom som man lurar människor?
10 Nej, han kommer att straffa er
om ni i hemlighet är partiska.
11 Blir ni inte förskräckta av hans majestät?
Kommer inte fruktan för honom över er?
12 Era ordspråk blir till aska
och ert försvar bräckligt som lera.
13 Var nu tysta och låt mig tala till punkt.
Sedan får det bli som det blir med mig.
14 Varför är jag beredd att riskera livet,
sätta det på spel?
15 Han må döda mig,
något annat förväntar jag mig inte.
Ändå vill jag försvara min sak inför honom.
16 Det ska bli min räddning,
för den ogudaktige vågar inte komma inför honom.
17 Hör på mig!
Lyssna noga till mina ord!
18 Jag har förberett min sak
och vet att jag kommer att få rätt.
19 Kan någon säga emot mig på den punkten?
I så fall ska jag vara tyst och dö.
20 Skona mig bara för två saker,
så jag slipper gömma mig för dig.
21 Dra bort din hand ifrån mig
och sluta att plåga mig med skräcken för dig.
22 Kalla på mig,
och jag ska svara.
Eller låt mig tala, och svara du mig.
23 Hur många brott och synder har jag begått?
Visa mig mina överträdelser och min synd!
24 Varför vänder du dig bort från mig?
Varför betraktar du mig som din fiende?
25 Vill du skrämma ett löv, som blåser bort i vinden?
Jagar du efter torrt gräs?
26 Du skriver upp bittra ting mot mig
och låter mig få igen för min ungdoms synder.
27 Du låser mina fötter i bojor
och spårar mig var jag än går
genom att märka mina fotsulor.
28 Jag tärs bort som ett ruttet träd
och som ett malätet klädesplagg.
Job 13
Svenska 1917
13 Ja, alltsammans har mitt öga sett, mitt öra har hört det och nogsamt givit akt.
2 Vad I veten, det vet också jag; icke står jag tillbaka för eder.
3 Men till den Allsmäktige vill jag nu tala, det lyster mig att gå till rätta med Gud.
4 Dock, I ären män som spinna ihop lögn, allasammans hopsätten I fåfängligt tal.
5 Om I ändå villen alldeles tiga! Det kunde tillräknas eder som vishet.
6 Hören nu likväl mitt klagomål, och akten på mina läppars gensagor.
7 Viljen I försvara Gud med orättfärdigt tal och honom till förmån bruka oärligt tal?
8 Skolen I visa eder partiska för honom eller göra eder till sakförare för Gud?
9 Icke kan sådant ändas väl, när han håller räfst med eder? Eller kunnen I gäckas med honom, såsom man kan gäckas med en människa?
10 Nej, förvisso skall han straffa eder, om I visen en hemlig partiskhet.
11 Sannerligen, hans majestät skall då förskräcka eder, och fruktan för honom skall falla över eder.
12 Edra tänkespråk skola då bliva visdomsord av aska, edra försvarsverk varda såsom vallar av ler.
13 Tigen nu för min, så skall jag tala, gånge så över mig vad det vara må.
14 Ja, huru det än går, vill jag fatta mitt kött mellan tänderna och taga min själ i min hand.
15 Må han dräpa mig, jag hoppas intet annat; min vandel vill jag ändå hålla fram inför honom.
16 Redan detta skall lända mig till frälsning, ty ingen gudlös dristar komma inför honom.
17 Hören, hören då mina ord, och låten min förklaring tränga in i edra öron.
18 Se, här lägger jag saken fram; jag vet att jag skall befinnas hava rätt.
19 Eller gives det någon som kan vederlägga mig? Ja, då vill jag tiga -- och dö.
20 Allenast två ting må du ej göra mot mig, så behöver jag ej dölja mig inför ditt ansikte:
21 din hand må du ej låta komma mig när, och fruktan för dig må icke förskräcka mig.
22 Sedan må du åklaga, och jag vill svara, eller ock skall jag tala, och du må gendriva mig.
23 Huru är det alltså med mina missgärningar och synder? Låt mig få veta min överträdelse och synd.
24 Varför döljer du ditt ansikte och aktar mig såsom din fiende?
25 Vill du skrämma ett löv som drives av vinden, vill du förfölja ett borttorkat strå?
26 Du skriver ju bedrövelser på min lott och giver mig till arvedel min ungdoms missgärningar;
27 du sätter mina fötter i stocken, du vaktar på alla vägar, för mina fotsulor märker du ut stegen.
28 Och detta mot en som täres bort lik murket trä, en som liknar en klädnad sönderfrätt av mal!
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.