Jesaja 6

Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln)

Herren kallar Jesaja

6 Det år då kung Ussia dog, såg jag Herren! Han satt på en hög tron, och templet var fyllt av hans härlighet.

² Omkring honom svävade sexvingade serafer. Med två av vingarna täckte de sina ansikten, med två täckte de sina fötter och med två flög de.

³ De ropade till varandra: Helig, helig, helig är härskarornas Gud, hela jorden är full av hans härlighet.

⁴ Ljudet av deras röster fick templets grund att skaka, och plötsligt fylldes hela helgedomen av rök.

⁵ Då utbrast jag: Jag går under, för jag är en syndare med orena läppar och tillhör ett folk med orena läppar, och jag har sett kungen, härskarornas Gud.

⁶ Då flög en av seraferna fram till altaret och hämtade ett glödande kol med en tång.

⁷ Han rörde med det vid mina läppar och sa: Jag förklarar dig 'icke skyldig'. Nu när kolet har vidrört dina läppar har alla dina synder blivit dig förlåtna.

⁸ Sedan hörde jag Herren fråga: Vem ska jag sända som budbärare till mitt folk? Vem vill gå? Herre, jag vill gå! svarade jag. Sänd mig!

⁹ Han svarade: Ja, du ska gå. Och så här ska du säga till mitt folk: 'Fastän ni får höra mina ord gång på gång, förstår ni dem inte. Fastän ni ser mig göra det ena undret efter det andra, fattar ni ändå inte vad de betyder'.

¹⁰ Fördunkla deras förstånd och stäng deras öron och ögon. Jag vill varken att de ska se, höra eller förstå eller att de ska vända sig till mig för att bli botade.

¹¹ Herre, hur länge dröjer det tills de är beredda att lyssna? frågade jag. Han svarade: Det kommer inte att ske förrän deras städer ligger i ruiner utan överlevande, fälten är skövlade och

¹² alla har blivit bortförda som slavar till avlägsna länder och hela Israel ligger övergivet!

¹³ Men en tiondel ska överleva, och fastän Israel blir intaget och förstört gång på gång, ska det vara som ett träd som visserligen huggits ner men vars stubbe fortfarande lever och kan skjuta nya skott.