Profetia om Moab

15 Profetia om Moab:

På en natt är Ar-Moab ödelagt och förstört.
På en natt är Kir-Moab ödelagt och tystat.
Han går upp till sitt tempel,
    till Dibon och upp på offerhöjderna
för att gråta.
    Över Nebo och Medeba jämrar sig Moab,
alla huvuden där är rakade,
    alla skägg avskurna.
På deras gator har man svept sig i säcktyg.
På deras tak och på deras torg
    jämrar sig alla, medan tårarna rinner.
Hesbon och Eleale höjer klagorop,
    det hörs ända till Jahas.
Därför jämrar sig Moabs krigare,
    deras själ våndas i dem.

Mitt hjärta sörjer över Moab.
    Flyktingarna därifrån flyr till Soar,
till Eglat-Selisija.
    Under gråt stiger man upp på Halluhits höjd,
på vägen till Horonajim höjs klagorop över förstörelsen.
Ty Nimrims vatten blir torr ödemark,
gräset torkar bort, brodden vissnar,
    inget grönt finns kvar.
Återstoden av sina ägodelar,
    sina sparade tillhörigheter,
bär man därför bort över Pilträdsbäcken.
Klagoropen ljuder runt om i Moabs land.
Deras jämmer når till Eglajim,
    deras klagan till Beer-Elim.
Ty Dimons vatten är fulla av blod,
    men ännu mer skall jag låta komma över Dimon:[a]
ett lejon för den som undkommer från Moab
och för dem som finns kvar i landet.

Footnotes

  1. Jesaja 15:9 Dimon Jesajatexterna från Qumran: "Dibon".