Jesaja 30
Svenska 1917
30 Ve eder, I vanartiga barn, säger HERREN, I som gören upp rådslag som icke komma från mig, och sluten förbund, utan att min Ande är med, så att I därigenom hopen synd på synd,
2 I som dragen ned till Egypten, utan att hava rådfrågat min mun, för att söka eder ett värn hos Farao och en tillflykt under Egyptens skugga!
3 Se, Faraos värn skall bliva eder till skam, och tillflykten under Egyptens skugga skall bliva eder till blygd.
4 Ty om ock hans furstar äro i Soan, och om än hans sändebud komma ända till Hanes,
5 så skall dock var man få blygas över detta folk, som icke kan hjälpa dem, icke vara till bistånd och hjälp, utan allenast till skam och smälek.
6 Utsaga om Söderlandets odjur. Genom ett farornas och ångestens land, där lejoninnor och lejon hava sitt tillhåll, jämte huggormar och flygande drakar, där föra de på åsnors ryggar sina rikedomar och på kamelers pucklar sina skatter till ett folk som icke kan hjälpa dem.
7 Ty Egyptens bistånd är fåfänglighet och tomhet; därför kallar jag det landet »Rahab, som ingenting uträttar».
8 Så gå nu in och skriv detta på en tavla, som må förvaras bland dem, och teckna upp det i en bok, så att det bevaras för kommande dagar, alltid och evinnerligen.
9 Ty det är ett gensträvigt folk, trolösa barn, barn som icke vilja höra HERRENS lag,
10 utan säga till siarna: »Upphören med edra syner», och till profeterna: »Profeteren icke för oss vad sant är; talen till oss sådant som är oss välbehagligt, profeteren bedrägliga ting;
11 viken av ifrån vägen, gån åt sidan från stigen, skaffen bort ur vår åsyn Israel Helige.»
12 Därför säger Israels Helige så: »Eftersom I förakten detta ord och förtrösten på våld och vrånghet och stödjen eder på sådant,
13 därför skall denna missgärning bliva för eder såsom ett fallfärdigt stycke på en hög mur, vilket mer och mer giver sig ut, till dess att muren plötsligt och med hast störtar ned och krossas;
14 den krossa, såsom när man våldsamt slår en lerkruka i bitar, så våldsamt att man bland bitarna icke kan finna en skärva stor nog att därmed taga eld från eldstaden eller ösa upp vatten ur dammen.»
15 Ty så säger Herren, HERREN, Israels Helige: »Om i vänden om och ären stilla, skolen I bliva frälsta, genom stillhet och förtröstan varden I starka.» Men i viljen icke.
16 I sägen: »Nej, på hästar vilja vi jaga fram» -- därför skolen I också bliva jagade; »på snabba springare vilja vi rida åstad» -- därför skola ock edra förföljare vara snabba.
17 Tusen av eder skola fly för en enda mans hot eller för fem mäns hot, till dess att vad som är kvar av eder bliver såsom en ensam stång på bergets topp, såsom ett baner på höjden.
18 Ja, därför väntar HERREN, till dess att han kan vara eder nådig; därför tronar han i höghet, till dess att han kan förbarma sig över eder. Ty en domens Gud är HERREN; saliga äro alla de som vänta efter honom.
19 Ja, du folk som bor på Sion, i Jerusalem, ingalunda må du gråta. Han skall förvisso vara dig nådig, när du ropar; så snart han hör din röst, skall han svara dig.
20 Ty väl skall Herren giva eder nödens bröd och fångenskapens dryck, men sedan skola dina lärare icke mer sättas å sido, utan dina ögon skola se upp till dina lärare.
21 Och om du viker av, vare sig åt höger eller åt vänster, så skola dina öron höra detta ord ljuda bakom dig; »Här är vägen, vandren på en.»
22 Då skolen I akta för orent silvret varmed edra skurna beläten äro överdragna, och guldet varmed edra gjutna beläten äro belagda; du skall kasta ut det såsom orenlighet och säga till det: »Bort härifrån!»
23 Och han skall giva regn åt säden som du har sått på din mark, och han skall av markens gröda giva dig bröd som är kraftigt och närande; och din boskap skall på den tiden gå i bet på vida ängar.
24 Och oxarna och åsnorna med vilka man brukar jorden, de skola äta saltad blandsäd om man har kastat med vanna och kastskovel.
25 Och på alla höga berg och alla stora höjder skola bäckar rinna upp med strömmande vatten -- när den stora slaktningens dag kommer, då torn skola falla.
26 Och månens ljus skall bliva såsom solens ljus, och solens ljus skall varda sju gånger klarare, såsom ett sjufaldigt dagsljus, när den tid kommer, då HERREN förbinder sitt folks skador och helar såren efter slagen som det har fått.
27 Se, HERRENS namn kommer fjärran ifrån, med brinnande vrede och med tunga rökmoln; hans läppar äro fulla av förgrymmelse, och hans tunga är såsom förtärande eld;
28 hans andedräkt är lik en ström som svämmar över, så att den når ändå upp till halsen. Ty han vill sålla folken i förintelsens såll och lägga i folkslagens mun ett betsel, till att leda dem vilse.
29 Då skolen I sjunga såsom i en natt då man firar helig högtid, och edra hjärtan skola glädja sig, såsom när man under flöjters ljud tågar upp på HERRENS berg, upp till Israels klippa.
30 Och HERREN skall låta höra sin röst i majestät och visa huru hans arm drabbar, i vredesförgrymmelse och med förtärande eldslåga, med storm och störtskurar och hagelstenar.
31 Ty för HERRENS röst skall Assur bliva förfärad, när han slår honom med sitt ris.
32 Och så ofta staven far fram och HERREN efter sitt rådslut låter den falla på honom skola pukor och harpor ljuda. Gång på gång skall han lyfta sin arm till att strida mot honom.
33 Ty en Tofetplats är längesedan tillredd, ja ock för konungen är den gjord redo, och djup och vid är den; dess rund är fylld av eld och av ved i myckenhet, och lik en svavelström skall HERRENS Ande sätta den i brand.
Jesaja 30
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)
Lita inte på Egypten
30 ”Ve er, ni upproriska barn,
säger Herren.
Ni genomför planer som inte är mina,
ni sluter förbund som inte är av min Ande,
och så hopar ni synd på synd.
2 Utan att fråga mig
har ni tagit er till Egypten
och sökt faraos beskydd,
en tillflykt i Egyptens skugga.
3 Men faraos beskydd ska bli er skam,
tillflykten i Egyptens skugga en förödmjukelse.
4 När hans furstar är i Soan,
och hans sändebud kommer till Hanes,
5 kommer de alla att skämmas över ett folk
som inte kan hjälpa,
inte vara till någon nytta,
utan är bara till skam och vanära.”
6 Profetia om djuren i Negev.
Genom farans och ångestens land,
genom ett tillhåll för lejon,
ormar och drakar,
för de sina rikedomar på åsnors ryggar,
sina skatter på kamelers pucklar,
till ett folk som inte kan hjälpa,
7 till Egypten, vars hjälp är tom och meningslös.
Därför kallar jag det ”Rahav, som ingenting gör”.
8 Gå nu och skriv ner det på en tavla inför dem,
anteckna det i en bokrulle,
för att bevaras för kommande tider,
som vittnesbörd för alltid.
9 Ty det här är ett upproriskt folk,
svekfulla barn,
som inte vill lyda Herrens lag.
10 De säger till siarna:
”Se inte mer!”
och till profeterna:
”Säg oss inte sanningen,
utan bara det som låter bra,
även om det är lögn.
11 Vik av från vägen,
bort från stigen!
Låt oss få slippa Israels Helige!”
12 Därför säger Israels Helige:
”Därför att ni har förkastat detta budskap
och tror mer på förtryck och bedrägeri,
13 ska denna missgärning bli för er
som en spricka i en fallfärdig mur,
som spricker mer och mer
tills hela muren plötsligt rasar samman.
14 Den krossas i bitar, som man krossar en lerkruka,
så våldsamt att man inte kan finna
en skärva som kan användas
för att bära glöd från eldstaden
eller skopa upp lite vatten från källan.”
15 För så säger Herren, Herren, Israels Helige:
”Vänd om och var stilla,
så ska ni räddas.
I stillhet och förtröstan finns er styrka.
Men ni ville inte.
16 ’Nej’, säger ni,
’på hästar tar vi till flykten.’
Därför ska ni också få fly.
’På snabba hästar ska vi rida.’
Därför ska också era förföljare vara snabba.
17 Tusen ska fly för en endas hot,
och för fem mäns hot ska ni alla fly,
tills det som är kvar av er
liknar en flaggstång på en bergshöjd,
ett banér på en kulle.”
18 Men ändå väntar Herren på att få visa er nåd,
han reser sig för att förbarma sig över er.
För Herren är en rättvis Gud.
Lyckliga är alla de som väntar på honom!
19 Sions folk, som bor i Jerusalem, gråt inte mer, för han ska vara nådig mot dig när du ropar. När han hör dig ska han svara dig. 20 Även om han ger dig nödens bröd och lidandets vatten, ska inte dina lärare längre hållas gömda, utan du ska få se dem. 21 Om du viker av åt något håll, kommer du att bakom dig få höra en röst som säger: ”Här är vägen, följ den!” 22 Du ska betrakta som orent allt silver och guld som dina snidade och gjutna avgudar varit belagda med, kasta bort det som ett orenat plagg och säg: ”Bort med detta!”
23 Då ska han ge dig regn över säden som du sår i din jord, och marken ska ge en god och riklig skörd. Då ska din boskap beta på vidsträckta ängar. 24 Oxar och åsnor, dina arbetsdjur, ska äta foder och kross av säd som rensats med vanna och kastskovel. 25 På alla berg och höjder ska vattenströmmar flöda fram på den stora slaktdagen, då tornen faller. 26 Månen ska lysa som solen, och solskenet ska vara sju gånger klarare, som sju dagars ljus, när dagen är inne då Herren förbinder sitt folks skador och läker deras sår efter slagen de fått.
27 Se, Herrens namn kommer långt bortifrån,
flammande av vrede, omgiven av ett tjockt rökmoln.
Hans läppar darrar av upprördhet.
Hans ord är som en uppslukande eld.
28 Hans andedräkt är som en flod
som väller fram och når människorna till halsen.
Han skakar om folken i ofärdens såll
och lägger ett betsel i deras mun och för bort dem.
29 Men ni ska få sjunga
som man sjunger under en natt inför en helig högtid,
glädjas som när man till flöjttoner drar upp till Herrens berg, Israels klippa.
30 Och Herren ska låta höra sin majestätiska röst,
hans ska visa sin arm och slå med rasande vrede
och med förtärande eld, storm, skyfall och hagel.
31 Herrens röst ska sätta skräck i assyrierna,
när han slår dem med sin stav.
32 Vid varje slag av den straffande staven,
som Herren lägger på dem,
ska pukor och harpor spelas.
Med sin arm strider han mot dem.[a]
33 Tofet[b] har varit redo länge,
det har förberetts för kungen.
Eldstaden har gjorts i ordning, den är djup och bred
och där finns rikligt med eld och ved.
Herrens andedräkt ska antända den som en svavelström.
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.