Add parallel Print Page Options

Profetia om fångenskapen i Babylon

25 Det här budskapet till hela Juda kom från Herren till Jeremia under Jojakims, Josias sons, Juda kungs, fjärde regeringsår. Det var det året Nebukadnessar, kungen i Babylon, började regera:

2-3 Under de senaste tjugotre åren, från Amos son Josias trettonde regeringsår till nu, har Herren sänt mig sina budskap. Jag har troget fört dem vidare, men ingen har lyssnat.

Gång på gång under årens lopp har Herren sänt er sina profeter, men ni har vägrat att lyssna till dem.

Varje gång har budskapet varit detsamma: Vänd om från era ogudaktiga vägar och från allt ont ni gör. Det är bara då ni kan fortsätta att bo i det här landet, som Herren för alltid har gett er och era förfäder.

Uppväck inte min vrede genom att tillbe avgudar som ni själva har gjort! Om ni är trogna mot mig ska ingen olycka drabba er.

Men ni vill inte höra på. Ni har gjort mig rasande med alla era avgudar. Ni har själva dragit över er all den olycka som ni ska möta.

8-9 Nu säger Herren, härskarornas Gud: Därför att ni inte lyssnat till mig ska jag samla alla arméer från norr under Nebukadnessar, kungen i Babylon, som jag har utsett till mitt redskap. Jag ska sända dem allesammans mot detta land och dess folk och mot de andra folken i er närhet, och jag ska förgöra er. Man ska se ner på er för all framtid.

10 All er glädje och alla era bröllopsfester ska jag ta ifrån er. Era hem ska stå tysta och övergivna.

11 Hela landet ska bli en öde vildmark. Alla ska bli chockerade över den förödelse som drabbat er. Israel och dess grannländer ska tjäna kungen i Babylon i sjuttio år.

12 När dessa sjuttio års slaveri är slut, ska jag straffa kungen i Babylon och hans folk för deras synder. Jag ska låta kaldeernas land bli en ödemark för alltid.

13 Jag ska låta den förskräckelse som jag lovat i den här boken komma över dem, alla de straff som Jeremia sagt ska komma över folken.

14 Många folk och stora kungar ska nämligen göra kaldeerna till slavar, precis som de först gjorde mitt folk till sina slavar. Jag ska straffa dem i proportion till hur illa de har behandlat mitt folk.

Herrens vredesbägare

15 Herren, Israels Gud, sa till mig:Ta denna vinbägare, som till brädden är fylld med min vrede, och låt alla folk jag sänder dig till dricka ur den.

16 De ska dricka sig redlösa för att sedan falla och drabbas av olycka.

17 Jag tog alltså vredesbägaren, budskapet från Herren, och lät alla folk dricka ur den. Jag proklamerade hans budskap överallt dit han sände mig.

18 Jag for till Jerusalem och till Juda städer, och deras kungar och furstar drack in hans ord, så att de från den dagen blev övergivna, hatade och föremål för förbannelse, precis som de är i dag.

19-20 Jag for till Egypten, och Farao och hans ämbetsmän, furstar och folk fick dricka samma sanning ur den fruktansvärda bägaren. Samma sak gällde alla kungarna i Us och kungarna i filisteernas städer Askelon, Gasa, Ekron och vad som fanns kvar av Asdod.

21 Jag besökte edomiterna, moabiterna, ammoniterna,

22 alla kungarna i Tyrus och Sidon och kungarna på andra sidan havet.

23 Dedan, Tema, Bus och de andra hedningarna där besökte jag,

24 alla kungarna i Arabien, öknens nomadstammar och

25 alla kungarna i Simri, Elam och Medien.

26 Vidare besökte jag alla kungarna i länderna norrut, både dem som låg nära och dem som låg längre bort. Jag besökte alla kungariken i världen, ett efter ett. Slutligen drack kungen i Babylon själv från Guds vredes bägare.

27 Säg till dem: Herren, härskarornas Gud, säger: Drick ur min vredes bägare tills ni är druckna och faller omkull så att ni inte kan resa er mer. Jag sänder fruktansvärda krig över er.

28 Och om de vägrar att ta emot bägaren, ska du säga: Herren, härskarornas Gud, säger att ni måste dricka ur den! Ni kan inte fly undan.

29 Jag har börjat straffa mitt eget folk, så varför ska då ni få gå fria? Nej, ni ska inte komma undan straffet. Jag ska låta kriget drabba alla folk på jorden.

30 Profetera därför mot dem! Säg till dem att Herren ska ryta mot sina egna från sitt heliga tempel i himlen och mot alla dem som bor på jorden. Han ska ropa som de som trampar vinet ur druvorna.

31 Detta domens rop ska nå de mest avlägsna trakter av jorden, för Herren anklagar alla folk, ja hela mänskligheten. Han ska straffa alla ogudaktiga.

32 Straffet ska gå från folk till folk, förklarar Herren, härskarornas Gud. En vredens väldiga vind ska fara upp från de yttersta hörnen av jorden.

33 På den dagen ska de som Herren dödat fylla jorden från den ena ändan till den andra. Ingen ska sörja dem eller samla upp de döda kropparna för att begrava dem. De ska bli liggande som avskräde på marken.

34 Gråt och klaga, ni ogudaktiga herdar! Det är er tur att föras till slaktaren, och där ska ni falla som slaktfår.

35 Och ni ska inte hitta någon plats där ni kan gömma er. Det finns ingen möjlighet att fly.

36 Hör hur herdarna, folkets ledare, ropar i förtvivlan. Herren har fördärvat deras betesmarker.

37 De som nu lever i lugn och ro ska huggas ner och förgöras av hans vrede.

38 Han har lämnat sin håla, som ett lejon på jakt efter byte. Deras land ligger öde, härjat av starka arméer, på grund av Herrens vrede.

Profetia om fångenskapen i Babylonien

25 Det här ordet om hela folket i Juda kom till Jeremia under Jojakims, Josias sons, fjärde regeringsår som var Nebukadnessars, den babyloniske kungens, första regeringsår.

Detta talade profeten Jeremia till hela folket i Juda och till alla Jerusalems invånare: Sedan Josias, Amons sons, trettonde regeringsår och fram till idag, under tjugotre år, har Herrens ord kommit till mig. Jag har gång på gång talat till er, men ni har inte lyssnat. Gång på gång har Herren under årens lopp sänt er sina profeter, men ni har vägrat att lyssna till dem när de sagt: ”Vänd om, var och en från sin onda väg och från allt ont ni gör. Då får ni bo kvar i landet, som Herren för alltid har gett er och era förfäder. Följ inte andra gudar, tjäna och tillbe dem inte. Provocera inte min vrede med det ni själva har gjort! Då låter jag ingen olycka drabba er.”

”Men ni har inte velat lyssna på mig, säger Herren. Ni har provocerat min vrede med det ni själva har gjort, till er egen olycka.”

Så säger därför härskarornas Herre: ”Därför att ni inte lyssnat till mig ska jag samla alla stammar från norr, säger Herren, och min tjänare Nebukadnessar, kungen av Babylonien. Jag ska låta dem välla in över detta land och dess invånare och över alla de andra folken runt omkring. Och jag ska utsätta dem för förintelse, låta dem bli till åtlöje och krossas för alltid. 10 Jag ska göra slut på glada röster och jubelrop, rop för brudgum och brud, kvarnens ljud och lampans ljus. 11 Hela detta land ska bli öde och övergivet. Dessa folk ska tjäna kungen av Babylonien i sjuttio år.

12 När de sjuttio åren har gått, ska jag straffa kungen av Babylonien och hans folk för deras synd, säger Herren. Jag ska också göra kaldéernas land till en ödemark för alltid. 13 Jag ska låta allt jag talat mot detta land gå i uppfyllelse, allt som står skrivet i den här boken, som Jeremia har profeterat mot folken. 14 Också de ska få tjäna många folk och stora kungar, och jag ska vedergälla dem efter deras gärningar, för allt vad de gjort.”

Herrens vredesbägare

15 För så sa Herren, Israels Gud, till mig: ”Ta denna vinbägare med vredesvin ur min hand, och låt alla folk jag sänder dig till dricka ur den. 16 De ska dricka sig redlösa och galna på grund av det svärd som jag ska sända ibland dem.”

17 Jag tog då bägaren från Herrens hand och lät alla folk som Herren sänt mig till dricka ur den: 18 Jerusalem och städerna i Juda, dess kungar och furstar, för att ödelägga dem, göra dem till förskräckelse, hån och förbannelse, så som de är i dag, 19 farao, kungen av Egypten, hans tjänare, furstar och hela hans folk, 20 alla främmande folk, alla kungarna i Us och alla kungarna i filistéernas land, i Ashkelon, Gaza, Ekron och vad som fanns kvar av Ashdod, 21 Edom, Moab, ammoniterna, 22 alla kungarna i Tyros, alla kungarna i Sidon och kungarna i kustländerna på andra sidan havet, 23 Dedan, Tema, Bus och alla med kantklippt hår[a], 24 alla kungarna i Arabien, alla kungarna över de främmande folk som bor i öknen, 25 alla kungarna i Simri, alla kungarna i Elam och alla kungarna i Medien, 26 samt alla kungarna i norr, både nära och fjärran ifrån varandra, alla kungariken i världen, över hela jorden. Kungen Sheshak[b] ska sedan dricka efter dem.

27 ”Du ska säga till dem: ’Så säger härskarornas Herre, Israels Gud: Drick tills ni är druckna och spyr och faller omkull så att ni inte kan resa er mer på grund av det svärd jag sänder bland er.’ 28 Och om de vägrar att ta emot bägaren ur din hand och dricka, ska du säga: Så säger härskarornas Herre: ’Ni måste dricka! 29 Se, den stad som är uppkallad efter mitt namn ska jag låta vara den första att drabbas av olyckan. Skulle då ni få gå fria från straffet? Nej, ni ska inte komma undan straffet. Jag ska kalla fram ett svärd mot alla som bor på jorden, säger härskarornas Herre.’

30 Du ska profetera allt det här mot dem och säga till dem:

Herren ryter från höjden,
    från sin heliga boning dundrar han.
Han ryter högt över sina marker,
    hans rop är som vintramparens rop
över alla som bor på jorden.
31     Larmet hörs till jordens ände,
för Herren går till rätta med folken,
    han dömer hela mänskligheten.
Han ska överlämna de gudlösa åt svärdet, säger Herren.’ ”

32 Så säger härskarornas Herre:

”Se, olyckan går ut
    från folk till folk,
en väldig storm far upp
    från de yttersta hörnen av jorden.”

33 På den dagen ska de som Herren dödat fylla jorden från den ena ändan till den andra. Ingen ska sörja dem eller samla upp dem eller begrava dem, utan de ska bli till gödsel på marken.

34 Gråt, ni herdar, och klaga.
    Kräla på marken, ni hjordens ledare.
Tiden är inne för er att slaktas,
    och ni ska krossas till skärvor som utsökta lerkärl[c].
35 Det ska inte finnas någon plats för herdar att fly till,
    ingen räddning för hjordens ledare.
36 Hör hur herdarna ropar,
    hjordens ledare klagar!
Herren ödelägger deras betesmarker.
37     De fridfulla ängarna förstörs
av Herrens brinnande vrede.
38     Han lämnar sin håla likt ett lejon.
Deras land ligger öde,
    härjat av förtryckarens svärd[d],
av hans flammande vrede.

Footnotes

  1. 25:23 Ordet hår finns inte i grundtexten, utan översättningen här grundar sig på Septuaginta. Ett annat tolkningsalternativ skulle kanske kunna vara att uttrycket syftar på avlägsna platser och inte människoansikten över huvud taget.
  2. 25:26 Namnet är ett kryptogram för Babyloniens (hebr. Babel) kung, bildat så att man ersätter det hebreiska alfabetets första bokstav med den sista, den andra med den näst sista osv. På det sättet får man Sh, sh och k i stället för B, b och l (det hebreiska alfabetet består enbart av konsonanter).
  3. 25:34 Enligt bl.a. Septuaginta: baggar.
  4. 25:38 Egentligen vrede, men här utgår översättningen ifrån andra handskrifter och Septuaginta.