Jeremia 25
Svenska 1917
25 Detta är det ord som kom till Jeremia angående hela Juda folk, i Jojakims, Josias sons, Juda konungs, fjärde regeringsår, vilket var Nebukadressars, den babyloniske konungens, första regeringsår.
2 Och detta ord talade profeten Jeremia till hela Juda folk och till alla Jerusalems invånare; han sade:
3 Allt ifrån Josias, Amons sons, Juda konungs, trettonde regeringsår ända till denna dag, eller nu under tjugutre år, har HERRENS ord kommit till mig; men fastän jag titt och ofta har talat till eder, haven I icke velat höra.
4 Och fastän HERREN titt och ofta har sänt till eder alla sina tjänare profeterna, haven I icke velat höra. I böjden icke edra öron till att höra,
5 när de sade: »Vänden om, var och en från sin onda väg och sitt onda väsende, så skolen I för evärdliga tider få bo kvar i det land som HERREN har givit åt eder och edra fäder.
6 Och följen icke efter andra gudar, så att I tjänen och tillbedjen dem; och förtörnen mig icke genom edra händers verk, på det att jag icke må låta olycka komma över eder.
7 I villen icke höra på mig, säger HERREN, och så förtörnaden I mig genom edra händers verk, eder själva till olycka.
8 Därför säger HERREN Sebaot så: Eftersom I icke villen höra mina ord,
9 därför skall jag sända åstad och hämta alla nordens folkstammar, säger HERREN, och skall sända bud till min tjänare Nebukadressar, konungen i Babel; och jag skall låta dem komma över detta land och dess inbyggare, så ock över alla folken här runt omkring. Och dem skall jag giva till spillo, och skall göra dem till ett föremål för häpnad och begabberi, och låta deras land bliva ödemarker för evärdlig tid.
10 Och jag skall i dem göra slut på fröjderop och glädjerop, på rop för brudgum och rop för brud, på buller av kvarn och ljus från lampa.
11 Ja, hela detta land skall bliva ödelagt och förött, och dessa folk skola vara Babels konung underdåniga i sjuttio år.
12 Men när sjuttio år äro till ända skall jag hemsöka konungen i Babel och folket där för deras missgärning, säger HERREN, och hemsöka kaldéernas land och göra det till en ödemark för evärdlig tid.
13 Och jag skall på det landet låta alla de ord fullbordas, som jag har talat mot det, allt vad som är skrivet i denna bok, och vad Jeremia har profeterat mot alla dessa folk.
14 Ty också dem skola mäktiga folk och stora konungar göra sig underdåniga, och jag skall vedergälla dem efter deras gärningar och deras händers verk.
15 Ty så sade HERREN, Israels Gud, till mig: »Tag denna kalk med vredesvin ur min hand, och giv alla de folk till vilka jag sänder dig att dricka därur.
16 Må de dricka, så att de ragla och mista sansen, när det svärd kommer, som jag skall sända ibland dem.»
17 Och jag tog kalken ur HERRENS hand och gav alla de folk att dricka, till vilka HERREN sände mig,
18 nämligen Jerusalem med Juda städer och med dess konungar och furstar, för att så göra dem till en ödemark, och till ett föremål för häpnad och begabberi, och till ett exempel som man nämner, när man förbannar, såsom ock nu har skett;
19 vidare Farao, konungen i Egypten, med hans tjänare, hans furstar och allt hans folk,
20 så ock allt Erebs folk med alla konungar i Us' land och alla konungar i filistéernas land, både Askelon och Gasa och Ekron och kvarlevan i Asdod;
21 vidare Edom, Moab och Ammons barn;
22 vidare alla konungar i Tyrus, alla konungar i Sidon och konungarna i kustländerna på andra sidan havet;
23 vidare Dedan, Tema, Bus och alla dem som hava kantklippt hår;
24 vidare alla konungar i Arabien och alla konungar över Erebs folk, som bo i öknen,
25 så ock alla konungar i Simri, alla konungar i Elam och alla konungar i Medien,
26 slutligen alla konungar i nordlandet -- både dem som bo nära och dem som bo fjärran, den ene såväl som den andre -- och alla övriga riken i världen, utöver jordens yta. Och Sesaks konung skall dricka efter dem.
27 Och du skall säga till dem: Så säger HERREN Sebaot, Israels Gud: Dricken, så att I bliven druckna, och spyn, och fallen omkull utan att kunna stå upp; ja, fallen, när det svärd kommer, som jag skall sända bland eder. --
28 Men om de icke vilja taga emot kalken ur din hand och dricka, så säg till dem: Så säger HERREN Sebaot: I måsten dricka.
29 Ty se, med den stad som är uppkallad efter mitt namn skall jag begynna hemsökelsen. Skullen då I bliva ostraffade? Nej, I skolen icke bliva ostraffade, utan jag skall båda upp ett svärd mot jordens alla inbyggare, säger HERREN Sebaot.
30 Och du skall profetera för dem allt detta och säga till dem: HERREN upphäver ett rytande från höjden och från sin heliga boning låter han höra sin röst; ja, han upphäver ett högt rytande över sin ängd och höjer skördeskri, såsom en vintrampare, över alla jordens inbyggare.
31 Dånet höres intill jordens ända, ty HERREN har sak med folken, han går till rätta med allt kött; de ogudaktiga giver han till pris åt svärdet, säger HERREN.
32 Så säger HERREN Sebaot: Se, en olycka går fram ifrån det ena folket till det andra, och ett stort oväder stiger upp från jordens yttersta ända.
33 Och de som bliva slagna av HERREN på den tiden skola ligga strödda från jordens ena ända till den andra; man skall icke hålla dödsklagan efter dem eller samla dem tillhopa och begrava dem, utan de skola bliva gödsel på marken.
34 Jämren eder, I herdar, och klagen; vältren eder på marken, I väldige i hjorden; ty tiden är inne, att I skolen slaktas. I skolen bliva förskingrade, I skolen komma på fall, såsom det händer jämväl ett dyrbart kärl.
35 Då finnes icke mer någon undflykt för herdarna, icke mer någon räddning för de väldige i hjorden.
36 Hör huru herdarna ropa, huru de väldige i hjorden jämra sig! Ty HERREN ödelägger deras betesmark,
37 och de fredliga ängderna förgöras genom HERRENS vredes glöd.
38 Han drager ut såsom ett lejon ur sitt snår. Ja, deras land bliver en ödemark under förhärjelsens glöd, under hans vredes glöd.
Jeremia 25
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)
Profetia om fångenskapen i Babylonien
25 Det här ordet om hela folket i Juda kom till Jeremia under Jojakims, Josias sons, fjärde regeringsår som var Nebukadnessars, den babyloniske kungens, första regeringsår.
2 Detta talade profeten Jeremia till hela folket i Juda och till alla Jerusalems invånare: 3 Sedan Josias, Amons sons, trettonde regeringsår och fram till idag, under tjugotre år, har Herrens ord kommit till mig. Jag har gång på gång talat till er, men ni har inte lyssnat. 4 Gång på gång har Herren under årens lopp sänt er sina profeter, men ni har vägrat att lyssna till dem 5 när de sagt: ”Vänd om, var och en från sin onda väg och från allt ont ni gör. Då får ni bo kvar i landet, som Herren för alltid har gett er och era förfäder. 6 Följ inte andra gudar, tjäna och tillbe dem inte. Provocera inte min vrede med det ni själva har gjort! Då låter jag ingen olycka drabba er.”
7 ”Men ni har inte velat lyssna på mig, säger Herren. Ni har provocerat min vrede med det ni själva har gjort, till er egen olycka.”
8 Så säger därför härskarornas Herre: ”Därför att ni inte lyssnat till mig 9 ska jag samla alla stammar från norr, säger Herren, och min tjänare Nebukadnessar, kungen av Babylonien. Jag ska låta dem välla in över detta land och dess invånare och över alla de andra folken runt omkring. Och jag ska utsätta dem för förintelse, låta dem bli till åtlöje och krossas för alltid. 10 Jag ska göra slut på glada röster och jubelrop, rop för brudgum och brud, kvarnens ljud och lampans ljus. 11 Hela detta land ska bli öde och övergivet. Dessa folk ska tjäna kungen av Babylonien i sjuttio år.
12 När de sjuttio åren har gått, ska jag straffa kungen av Babylonien och hans folk för deras synd, säger Herren. Jag ska också göra kaldéernas land till en ödemark för alltid. 13 Jag ska låta allt jag talat mot detta land gå i uppfyllelse, allt som står skrivet i den här boken, som Jeremia har profeterat mot folken. 14 Också de ska få tjäna många folk och stora kungar, och jag ska vedergälla dem efter deras gärningar, för allt vad de gjort.”
Herrens vredesbägare
15 För så sa Herren, Israels Gud, till mig: ”Ta denna vinbägare med vredesvin ur min hand, och låt alla folk jag sänder dig till dricka ur den. 16 De ska dricka sig redlösa och galna på grund av det svärd som jag ska sända ibland dem.”
17 Jag tog då bägaren från Herrens hand och lät alla folk som Herren sänt mig till dricka ur den: 18 Jerusalem och städerna i Juda, dess kungar och furstar, för att ödelägga dem, göra dem till förskräckelse, hån och förbannelse, så som de är i dag, 19 farao, kungen av Egypten, hans tjänare, furstar och hela hans folk, 20 alla främmande folk, alla kungarna i Us och alla kungarna i filistéernas land, i Ashkelon, Gaza, Ekron och vad som fanns kvar av Ashdod, 21 Edom, Moab, ammoniterna, 22 alla kungarna i Tyros, alla kungarna i Sidon och kungarna i kustländerna på andra sidan havet, 23 Dedan, Tema, Bus och alla med kantklippt hår[a], 24 alla kungarna i Arabien, alla kungarna över de främmande folk som bor i öknen, 25 alla kungarna i Simri, alla kungarna i Elam och alla kungarna i Medien, 26 samt alla kungarna i norr, både nära och fjärran ifrån varandra, alla kungariken i världen, över hela jorden. Kungen Sheshak[b] ska sedan dricka efter dem.
27 ”Du ska säga till dem: ’Så säger härskarornas Herre, Israels Gud: Drick tills ni är druckna och spyr och faller omkull så att ni inte kan resa er mer på grund av det svärd jag sänder bland er.’ 28 Och om de vägrar att ta emot bägaren ur din hand och dricka, ska du säga: Så säger härskarornas Herre: ’Ni måste dricka! 29 Se, den stad som är uppkallad efter mitt namn ska jag låta vara den första att drabbas av olyckan. Skulle då ni få gå fria från straffet? Nej, ni ska inte komma undan straffet. Jag ska kalla fram ett svärd mot alla som bor på jorden, säger härskarornas Herre.’
30 Du ska profetera allt det här mot dem och säga till dem:
’Herren ryter från höjden,
från sin heliga boning dundrar han.
Han ryter högt över sina marker,
hans rop är som vintramparens rop
över alla som bor på jorden.
31 Larmet hörs till jordens ände,
för Herren går till rätta med folken,
han dömer hela mänskligheten.
Han ska överlämna de gudlösa åt svärdet, säger Herren.’ ”
32 Så säger härskarornas Herre:
”Se, olyckan går ut
från folk till folk,
en väldig storm far upp
från de yttersta hörnen av jorden.”
33 På den dagen ska de som Herren dödat fylla jorden från den ena ändan till den andra. Ingen ska sörja dem eller samla upp dem eller begrava dem, utan de ska bli till gödsel på marken.
34 Gråt, ni herdar, och klaga.
Kräla på marken, ni hjordens ledare.
Tiden är inne för er att slaktas,
och ni ska krossas till skärvor som utsökta lerkärl[c].
35 Det ska inte finnas någon plats för herdar att fly till,
ingen räddning för hjordens ledare.
36 Hör hur herdarna ropar,
hjordens ledare klagar!
Herren ödelägger deras betesmarker.
37 De fridfulla ängarna förstörs
av Herrens brinnande vrede.
38 Han lämnar sin håla likt ett lejon.
Deras land ligger öde,
härjat av förtryckarens svärd[d],
av hans flammande vrede.
Footnotes
- 25:23 Ordet hår finns inte i grundtexten, utan översättningen här grundar sig på Septuaginta. Ett annat tolkningsalternativ skulle kanske kunna vara att uttrycket syftar på avlägsna platser och inte människoansikten över huvud taget.
- 25:26 Namnet är ett kryptogram för Babyloniens (hebr. Babel) kung, bildat så att man ersätter det hebreiska alfabetets första bokstav med den sista, den andra med den näst sista osv. På det sättet får man Sh, sh och k i stället för B, b och l (det hebreiska alfabetet består enbart av konsonanter).
- 25:34 Enligt bl.a. Septuaginta: baggar.
- 25:38 Egentligen vrede, men här utgår översättningen ifrån andra handskrifter och Septuaginta.
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.