Add parallel Print Page Options

En helande ström

47 Sedan ledde han mig tillbaka till templets ingång. Jag såg en ström som flöt fram österut under den södra delen av templet och passerade på södra sidan av altaret.

Sedan förde han mig utanför muren genom den norra porten och runt den östra entrén, där jag såg strömmen rinna fram på den södra sidan om östra porten.

Vi gick österut, och han mätte upp en sträcka av femhundra meter. Där bad han mig att gå över strömmen. Vattnet nådde upp till fotknölarna.

Han mätte upp ytterligare femhundra meter. Där räckte vattnet mig till knäna.

Femhundra meter senare räckte det mig till midjan, och efter ytterligare femhundra meter hade det blivit en så djup och stark ström att ingen kunde ta sig över. Vattnet var djupt nog att simma i.

Han sa till mig att komma ihåg vad jag hade sett, och sedan ledde han mig tillbaka utmed stranden.

Nu såg jag att det växte en mängd träd på båda sidor om floden!

Han sa till mig: Floden flyter österut genom öknen och Jordandalen till Döda havet, och där ska jag förvandla det salta vattnet så att det blir friskt och rent och rikt på fisk.

Allt som kommer i beröring med vattnet från den här floden ska få liv.

10 Fiskare ska stå utmed Döda havets stränder och fiska hela vägen från En-Gedi till En-Eglaim. Stränderna ska vara fulla av nät som ligger och torkar i solen. Döda havet ska bli lika rikt på olika slags fisk som Medelhavet.

11 Men sump- och träskmarker kommer fortfarande att vara salta.

12 Alla slags fruktträd ska växa utmed flodens stränder. Deras löv ska aldrig gulna eller falla av, och de ska alltid bära frukt. Varje månad ska det bli en ny skörd, för träden får vatten från floden som rinner ut från templet. Av frukten ska man äta, och löven kan användas som läkemedel.

13 Herren Gud säger: Här följer föreskrifterna om hur landet ska delas mellan Israels tolv stammar: I Josefs stam ska Efraim och Manasse ha var sin del.

14 I övrigt ska varje stam få lika stora områden. Jag har lovat och svurit att ge landet till era förfäder, och nu ska det bli er arvedel.

15 Gränsen i norr ska sträcka sig från Medelhavet mot Hetlon och sedan vidare genom Hamat till Sedad.

16 Därifrån ska den gå till Berota och Sibraim, som ligger på gränsen mellan Damaskus och Hamat, och slutligen till Hasar-Enon på gränsen till Hauran.

17 Den norra gränsen kommer alltså att sträcka sig från Medelhavet till Hasar-Enon på grän sen mellan Hamat i norr och Damaskus i söder.

18 Den östra gränsen kommer att gå söderut från Hasar-Enon till berget Hauran, där den ska böja av mot väster till Jordan vid södra spetsen av Galileiska sjön. Sedan ska den fortsätta ner utmed floden Jordan, som skiljer Israel från Gilead, förbi Döda havet och till Tamar.

19 Den södra gränsen kommer att gå åt väster från Tamar till källorna vid Meribot-Kades och sedan följa den egyptiska bäcken till Medelhavet.

20 På västra sidan kommer själva Medelhavet att vara er gräns från den södra gränsen till den punkt där gränsen i norr börjar.

21 Dela landet inom dessa gränser mellan Israels stammar.

22 Landet är ert arv, och det gäller även för de främlingar som bor tillsammans med er. Alla barn som föds i landet, även om deras föräldrar är främlingar, ska betraktas som medborgare och ha samma rättigheter som era egna barn.

23 De som är från andra folk ska få mark sig tilldelad i samma område som den stam de bor bland.

Tempelkällan

47 Sedan förde han mig tillbaka till templets ingång. Jag såg att vatten flöt fram under templets tröskel österut; templets framsida vette åt öster. Vattnet strömmade ner under templets högra sida, söder om altaret. Sedan förde han mig ut genom den norra porten och ledde mig runt på utsidan till den östra porten. Där flödade vattnet fram från den södra sidan. Mannen gick sedan österut, med ett mätsnöre i sin hand, och mätte upp 500 meter. Han ledde mig genom vattnet, som nådde upp till fotknölarna. Han mätte upp ytterligare 500 meter och ledde mig genom vattnet, som nådde mig till knäna. Åter mätte han upp 500 meter och ledde mig genom vattnet, som nu nådde mig till midjan. Han mätte upp ytterligare 500 meter, och nu var där en flod som jag inte kunde vada över. Vattnet var så djupt att man måste simma. Det var en flod som ingen kunde vada över.

Han sa till mig: ”Ser du, människa?” Sedan ledde han mig tillbaka till flodstranden. När jag kom tillbaka såg jag att det växte en mängd träd på båda sidor om floden. Han sa till mig: ”Detta vatten flyter mot den östra regionen, strömmar ner i Jordandalen och når sedan havet. När det sedan står stilla i havet blir vattnet friskt. Det ska vimla av levande varelser där floden rinner ut. Där ska finnas rikligt med fisk, för detta vatten flyter där och gör vattnet friskt. Allting lever där denna flod rinner ut. 10 Fiskare ska stå utmed stränderna; från En-Gedi till En Eglajim ska det finnas platser där nät ligger på tork. Det ska bli lika rikt på olika slags fisk som Medelhavet. 11 Men sump- och träskmarker kommer inte att bli friska, de ska lämnas för utvinning av salt. 12 Alla slags fruktträd ska växa utmed flodens stränder. Deras löv ska aldrig vissna, och de ska alltid bära frukt. Varje månad ska det bli en ny skörd, för de får sitt vatten från helgedomen. Deras frukt ska vara till föda och löven till läkedom.”

Israels gränser

13 Så säger Herren, Herren: ”Det här är de gränser som ni ska följa när ni fördelar landet mellan Israels tolv stammar, med två andelar åt Josef. 14 I övrigt ska ni dela landet lika mellan dem, för jag har med upplyft hand svurit att ge det till era förfäder, och nu ska det bli er arvedel.

15 Detta ska vara landets gräns:

Gränsen i norr ska sträcka sig från Medelhavet mot Hetlon och sedan vidare genom Levo-Hamat till Sedad, 16 Berota och Sivrajim, som ligger på gränsen mellan Damaskus och Hamat, och slutligen till Hasar Hatikon på gränsen till Hauran. 17 Gränsen sträcker sig alltså från havet till Hasar Enon vid Damaskus norra gräns och med Hamat längre upp i norr. Detta är gränsen i norr.

18 Den östra gränsen börjar mellan Hauran och Damaskus, går längs Jordan mellan Gilead och Israels land, fram till Östra havet, ända till Tamar[a]. Detta är gränsen i öster.

19 Den södra gränsen går från Tamar till källorna vid Merivat Kadesh och sedan längs gränsfloden[b] till Medelhavet. Detta är sydgränsen, i söder.

20 I väster utgör Medelhavet gränsen, upp till en punkt mitt emot Levo-Hamat. Detta är gränsen i väster.

21 Ni ska dela detta land mellan er, allt efter Israels stammar. 22 Ni ska dela ut det genom lottkastning som arvedel åt er själva och åt de främlingar som bor och har fött barn bland er. Ni ska betrakta dem som infödda israeliter, och de ska tillsammans med er få en arvedel bland Israels stammar. 23 Ni ska ge främlingen hans arvedel hos den stam där han bor, säger Herren, Herren.

Footnotes

  1. 47:18 Egentligen ni ska mäta, vilket är mycket likt Tamar i grundtexten; översättningen här följer Peshitta m.fl. översättningar. Se även v. 19.
  2. 47:19 Egyptens gränsflod, Jos 15:4.