Add parallel Print Page Options

Herren kallar Hesekiel till profet

Rösten sa: Stå upp, du människa, så ska jag tala till dig.

Och medan han talade kom anden in i mig och reste upp mig på fötterna, och jag hörde honom säga:

Du människa, jag sänder dig till Israels folk, ett folk som gör uppror mot mig. De och deras förfäder har syndat mot mig fram till denna stund.

De är ett hårdhjärtat och envist folk. Men jag sänder dig till dem för att ge dem budskap från mig.

Och vare sig dessa rebeller lyssnar eller inte, kommer de i alla fall att få veta att de har en profet ibland sig.

Du människa, var inte rädd för dem! Var inte rädd ens när deras hotelser är skarpa och hätska och sticker som skorpioner. Bli inte förskräckt när du hör deras ord, för kom ihåg att de är upproriska!

Du måste låta dem få höra mina ord vare sig de lyssnar eller inte.

Lyssna nu på vad jag säger till dig. Du får inte också bli upprorisk som de! Öppna munnen och ät vad jag ger dig!

9-10 När jag tittade upp fick jag se en hand som höll fram en bokrulle åt mig, och det var skrivet på båda sidor av den. Handen rullade ut den, och jag såg att den var full av varningar, sorgebud och förutsägelser om dom.

Hesekiels profetkallelse och uppdrag

Han sa: ”Människa, res dig upp,[a], så ska jag tala till dig.” Och medan han talade kom Anden[b] in i mig och reste upp mig på fötterna, och jag hörde honom tala till mig.

Han sa: ”Du människa, jag sänder dig till israeliterna, ett folk som gör uppror mot mig. De och deras förfäder har varit upproriska mot mig fram till denna dag. Till dessa med fräck uppsyn och envist hjärta sänder jag dig, och du ska säga till dem: ’Så säger Herren, Herren.’ Vare sig de lyssnar eller inte – för ett upproriskt släkte är de – kommer de att få veta att en profet har varit ibland dem.

Du människa, var inte rädd för dem! Var inte rädd för vad de säger, även om det är nässlor och törnen runt omkring dig och du bor bland skorpioner. Var inte rädd för vad de säger, och bli inte förskräckt för dem, för de är ett upproriskt släkte. Du ska tala mina ord till dem vare sig de lyssnar eller inte, för de är upproriska. Människa, lyssna nu på vad jag säger till dig. Var inte upprorisk som detta upproriska släkte! Öppna munnen och ät vad jag ger dig!”

Jag såg en hand räckas ut mot mig, och i den var en bokrulle. 10 Han rullade upp den inför mig, och den var fullskriven på både fram- och baksidan. Det som var skrivet i den var klagosånger, suckan och jämmer.

Footnotes

  1. 2:1 Ordagrant: människoson eller människobarn, som Gud ofta tilltalar Hesekiel.
  2. 2:2 Eller vind; eller anden (eventuellt Hesekiels).

Och han sade till mig: »Du människobarn, stå upp på dina fötter, så vill jag tala med dig.»

När han så talade till mig, kom en andekraft i mig och reste upp mig på mina fötter; och jag hörde på honom som talade till mig.

Och han sade till mig: »Du människobarn, jag sänder dig till Israels barn, de avfälliga hedningarna som hava avfallit från mig; de och deras fäder hava begått överträdelser mot mig allt intill den dag som i dag är.

Till barnen med hårda pannor och förstockade hjärtan sänder jag dig, och du skall säga till dem: 'Så säger Herren, HERREN'

Och evad de höra därpå eller icke -- ty de äro ett gensträvigt släkte -- så skola de dock förnimma att en profet har varit ibland dem.

Och du, människobarn, frukta icke för dem, och frukta icke för deras ord, fastän du omgives av tistlar och törnen och bor ibland skorpioner. Nej, frukta icke för deras ord, och var icke förfärad för dem själva, då de nu äro ett gensträvigt släkte.

Utan tala mina ord till dem, evad de höra på dem eller icke, då de nu äro så gensträviga.

Men du, människobarn, hör nu vad jag talar till dig; var icke gensträvig såsom detta gensträviga släkte. Öppna din mun och ät vad jag giver dig.»

Och jag fick se en hand uträckas mot mig, och i den såg jag en bokrulle.

10 Och denna breddes ut framför mig, och den var fullskriven innan och utan; och där voro uppskrivna klagosånger, suckan och verop.