Add parallel Print Page Options

I Midjans våld

Israels folk började på nytt att tillbe andra gudar, och än en gång lät Herren deras fiender förtrycka dem. Den här gången kom de under Midjans välde i sju år.

Midjaniterna var så grymma att israeliterna tog sin tillflykt till grottor och hålor i bergen.

3-4 Varje gång de hade sått kom plundrare från Midjan, Amalek och den syriska öknen. De slog läger på fälten och förstörde skörden. Ända ner till Gasa blev landet skövlat. De lämnade inte någonting kvar att äta och förde bort får, oxar och åsnor.

Dessa ligor från fiendefolken kom som gräshoppor i svärmar med sina kameler, alltför många för att kunna räknas, och de stannade ända tills de hade förstört allt som fanns i landet.

6-7 Midjaniternas plundringar gjorde Israel fattigt, och slutligen vände sig Israel i sin nöd till Herren och bad om hjälp.

Men så här löd svaret som Herren gav folket genom en profet: Jag, Herren, Israels Gud, förde er ut från Egyptens slaveri

och räddade er från egyptierna och från alla som behandlade er illa. Jag fördrev era fiender och gav er det här landet.

10 Jag talade om för er att jag är Herren, er Gud, och att ni inte fick tillbe de gudar som dyrkas av amoreerna, i vars land ni bor, men ni lyssnade inte till mig.

Herren kallar Gideon

11 Men en dag kom Herrens ängel och satte sig under eken vid Ofra, på den mark som tillhörde abiesriten Joas. Där höll Joas son Gideon på att tröska vete i vinpressen, en grop i marken som gav honom skydd för midjaniterna.

12 Herrens ängel visade sig då för honom och sa: Du tappre soldat, Herren är med dig!

13 Om Herren verkligen är med oss, varför har då allt det här hänt? svarade Gideon. Och hur är det då med alla under som våra förfäder har talat med oss om, som till exempel när Gud förde ut dem ur Egypten? Nej, nu har Herren alldeles lämnat oss, och han låter midjaniterna göra slut på oss.

14 Då vände sig Herren till honom och sa: Jag ska göra dig stark! Gå och rädda Israel undan midjaniternas våld! Det är jag som sänder dig!

15 Men hur ska jag kunna rädda Israel? svarade Gideon. Min familj är den fattigaste i hela Manasses stam, och jag själv är den i familjen man sist skulle tänka på för ett sådant uppdrag!

16 Men jag, Herren, ska vara med dig! svarade Herren. Du kommer att besegra midjaniterna snabbt och lätt!

17 Om det verkligen är sant att du tänker hjälpa mig på det sättet, svarade Gideon, så bli inte arg på mig om jag ber dig göra ett under för att bevisa det! Bevisa att det verkligen är Herren som talar med mig!

18 Men stanna kvar här, så ska jag gå och hämta en gåva åt dig.Jag ska stanna här tills du kommer tillbaka, svarade ängeln.

19 Gideon skyndade sig då hem och stekte en killing och bakade ojäst bröd av en hel säck mjöl. Sedan lade han köttet i en korg och hällde spadet i ett kärl och bar fram det till Herrens ängel, som satt kvar vid eken.

20 Lägg brödet och köttet där på berghällen och häll över spadet! sa ängeln till honom. När Gideon gjort som han blivit tillsagd

21 rörde ängeln vid köttet och brödet med spetsen av sin stav, och plötsligt slog det upp eld ur berget och köttet och brödet brann upp. Samtidigt försvann ängeln!

22 När Gideon förstod att det verkligen varit Herrens ängel som talat med honom, utropade han: Vad ska jag ta mig till, Herre, för jag har ju sett Herrens ängel ansikte mot ansikte!

23 Du behöver inte vara rädd! sa Herren till honom. Du ska inte dö!

Gideon river ner Baals altare

24 Och Gideon byggde upp ett altare där och kallade det Herren är frid. Altaret finns fortfarande kvar i staden Ofra.

25 På natten sa Herren till Gideon att ta den andre i ordningen av faderns tjurar, den som var sju år gammal, föra fram den till familjens Baalsaltare, riva ner altaret och hugga sönder Aseran, avguden som var av trä och som stod bredvid.

26 Byt ut det mot ett altare åt Herren, din Gud. Du ska bygga det uppe på kullen. Offra sedan tjuren som ett brännoffer till Herren, och använd virket från avguden som ved på altaret.

27 Gideon tog med sig tio av sina tjänare och gjorde som Herren hade sagt. Men han gjorde det på natten, för han var rädd att bli upptäckt av de övriga familjemedlemmarna och folket i staden. Han visste nämligen vad som skulle hända om de kom på honom.

28 Tidigt följande morgon var det några som fick se att Baalsaltaret var nerrivet, att avguden var borta och att ett nytt altare hade byggts upp på vilket det fanns rester av ett offer.

29 Vem har gjort det här? frågade man varandra. Till slut kom det fram att det var Gideon, Joas son, som var den skyldige.

30 För hit din son, ropade de till Joas. Han måste dö. Han har rivit ner Baalsaltaret och huggit sönder Aseran som stod intill.

31 Men Joas gav folket svar på tal: Behöver Baal verkligen er hjälp? Vilken förolämpning mot en gud! Det är i stället ni som borde dö, därför att ni förolämpar Baal! Om Baal är en verklig gud, låt honom då sköta det här och själv straffa den som rivit ner hans altare!

32 Från den dagen kallades Gideon för Jerubbaal, som betyder: Låt Baal hämnas!

Gideon lägger ut ull

33 Strax därefter förenade sig midjaniterna, amalekiterna och folk österifrån till strid mot Israel. De gick över floden Jordan och slog läger i Jisreels dal.

34 Då kom Herrens Ande över Gideon. Han blåste en trumpetsignal som kallade alla män till strid. Abiesriterna kom och följde honom.

35 Han sände också budbärare till Manasse, Aser, Sebulon och Naftali och uppmanade dem att gå med i striden. Alla följde hans uppmaning.

36 Då sa Gideon till Gud: Om du tänker använda mig för att rädda Israel, som du har lovat,

37 bevisa det då genom att låta den ull jag lägger ut på tröskplatsen i kväll vara våt i morgon bitti, men låt marken förbli torr. Då vet jag att du tänker hjälpa mig!

38 Och just så blev det! När Gideon kom till tröskplatsen nästa morgon och kramade ur ullen, fick han en hel skål full med vatten!

39 Då sa Gideon till Herren: Bli inte arg på mig, men låt mig få göra ett försök till. Den här gången ska ullen förbli torr medan marken runt omkring är våt!

40 Herren gjorde det som Gideon hade önskat. Den natten förblev ullen torr, medan marken runt omkring var täckt av dagg.