Israels förödelse

Jag såg Herren stå vid altaret, och han sade:
Slå till pelarhuvudena så att trösklarna bävar,
och låt spillrorna falla över huvudet på alla som står där.
Dem som är kvar skall jag döda med svärd.
Ingen av dem skall kunna fly undan,
ingen av dem skall kunna rädda sig.
Om de än bröt sig in i dödsriket,
    skulle min hand hämta dem därifrån.
Om de än for upp till himlen,
    skulle jag störta dem ner därifrån.
Om de än gömde sig på toppen av Karmel,
skulle jag där leta fram dem och hämta dem ner.
Om de än gömde sig utom synhåll för mig på havets botten,
skulle jag där befalla ormen att bita dem.
Om de än gick bort i fångenskap framför sina fiender,
skulle jag befalla svärdet att komma dit och dräpa dem.
Ja, jag skall låta mitt öga vila på dem
till deras olycka och inte till deras lycka.

Herren, Herren Sebaot är den som rör vid jorden,
och den smälter
    och alla dess invånare sörjer.
Hela jorden höjer sig som Nilen
    och sjunker åter som Egyptens flod.
Det är han som bygger sin sal i himlen
och har grundat sitt valv över jorden.
Han kallar på havets vatten
    och sprider ut det över jordens yta -
Herren är hans namn.

Är ni inte i mina ögon som nubierna,
ni Israels barn? säger Herren.
    Förde jag inte Israel upp ur Egyptens land,
filisteerna från Kaftor
    och arameerna från Kir?
Se, Herrens, Herrens ögon
    är emot detta syndiga rike,
och jag skall utplåna det från jordens yta.
Ändå vill jag inte alldeles utplåna Jakobs hus,
säger Herren.
Ty se, jag befaller
    att Israels hus skall sållas bland alla hednafolken,
som om det siktades i ett såll.
    Inte det minsta korn skall falla på jorden.
10 Alla syndare i mitt folk skall dö för svärd,
de som nu säger:
    "Oss skall olyckan inte komma nära,
över oss skall den inte komma."

Löfte om upprättelse

11 På den dagen skall jag resa upp
    Davids fallna hydda,
mura igen dess sprickor
    och resa upp det som är nerrivet.
Jag skall bygga upp den som i forna dagar,
12 så att de kan ta i besittning
    vad som är kvar av Edom
och av alla hednafolk
    över vilka mitt namn har nämnts,
säger Herren, han som gör detta.

13 Se, dagar skall komma, säger Herren,
då plöjaren skall följa skördemannen i spåren
och druvtramparen såningsmannen,
då bergen skall drypa av druvsaft
    och alla höjder flöda över.
14 Jag skall göra slut på mitt folk Israels fångenskap.
De skall bygga upp sina ödelagda städer
och få bo i dem.
    De skall plantera vingårdar
och få dricka vinet från dem.
    De skall anlägga trädgårdar
och få äta deras frukt.
15 Jag skall plantera dem i deras eget land.
De skall inte mer ryckas upp ur det land
som jag har givit dem,
    säger Herren, din Gud.

Israels undergång

Jag såg Herren stå bredvid altaret, och han sa:

”Slå till pelarhuvudena
    så att trösklarna skakar
och allt rasar samman över dem som finns där.
    Dem som blir kvar ska jag döda med svärd.
Ingen av dem ska kunna fly,
    ingen komma undan.
Även om de så gräver sig ner ända till dödsriket
    ska jag få tag i dem och dra upp dem.
Och om de stiger upp till himlen,
    ska jag störta ner dem igen.
Om de gömmer sig på Karmels topp
    ska jag söka upp dem och ta dem till fånga,
och om de gömmer sig för mig på havets botten
    ska jag befalla sjöormen att bita dem.
Om de förs bort till fångenskap inför sina fiender
    ska jag befalla svärdet att döda dem.

Jag ska låta mina ögon vaka över dem,
    inte till deras lycka utan till olycka.”

När Herren, härskarornas Herre, rör vid jorden,
    smälter den,
och alla som bor där sörjer.
    Hela jorden reser sig som Nilen
och sänker sig igen, som Egyptens flod.
    Han bygger sin loftgång[a] i himlen,
och sätter upp sitt valv på jorden.
    Han kallar på havets vatten
och häller ut det på jordytan.
    Herren är hans namn.

”Är ni inte i mina ögon likvärdiga med nubierna, ni israeliter? säger Herren.
Förde jag inte ut Israel ur Egypten,
    filistéerna från Kaftor[b]
och araméerna från Kir?

Herren, Herren har ögonen
    på detta syndiga rike.
Jag ska utplåna det från jordens yta.
    Men helt och hållet ska jag inte
utplåna Jakobs ätt, säger Herren.
Jag har befallt att Israels folk ska skakas
    bland alla folk
som man skakar vete i ett såll,
    utan att det minsta korn faller till marken.
10 Men alla syndare bland mitt folk ska dö för svärd,
    dessa som säger:
’Det onda kommer inte att röra oss,
    det drabbar inte oss.’

Israel ska byggas upp igen

11 Den dagen ska jag åter bygga upp
    Davids fallna hydda,[c]
mura igen dess sprickor,
    resa upp det som ligger i ruiner
    och bygga upp den som i gångna tider,
12 så att de kan inta det som är kvar av Edom
    och alla de folk över vilka mitt namn har utropats.[d]
Så säger Herren som gjorde allt detta.

13 Den tid kommer, säger Herren,

då plöjaren följer tätt efter den som skördar
    och vintramparen efter den som sår,
då bergen dryper av druvsaft
    och alla höjder flödar över.
14 Jag ska låta mitt folk Israel
    återvända från exilen.

De ska bygga upp städerna som legat i ruiner
    och bo i dem igen,
och de ska plantera vingårdar
    och få dricka vin från dem,
anlägga trädgårdar
    och njuta av deras frukt.
15 Jag ska plantera dem i deras eget land,
    och de ska aldrig mer ryckas upp
ur det land som jag har gett dem,
    säger Herren, din Gud.”

Footnotes

  1. 9:6 Det hebreiska ordets betydelse är osäker.
  2. 9:7 Syftar sannolikt på Kreta.
  3. 9:11 Eller: fallna tält.
  4. 9:12 Att utropa ens namn över någon var ett sätt att uttrycka äganderätt.