Davids segersång

22 David sjöng till Herren denna sång, när Herren hade räddat honom från alla hans fiender och ur Sauls våld. Han sade:

Herre, mitt bergfäste,
    min borg och min räddare,
min Gud, min tillflykts klippa,
    min sköld och min frälsnings horn,
mitt värn och min tillflykt,
    min frälsare, du som frälsar mig från våldet.
Till Herren, den högtlovade, ropar jag,
och från mina fiender blir jag räddad.

Dödens vågor omgav mig,
    fördärvets strömmar förskräckte mig.
Dödsrikets band omslöt mig,
    dödens snaror föll över mig.
I min nöd åkallade jag Herren,
    till min Gud ropade jag.
Från sitt tempel hörde han min röst,
    mitt rop nådde hans öron.

Då skakade jorden och bävade,
    himlens grundvalar darrade,
de skakade, ty hans vrede var upptänd.

Rök steg upp från hans näsa,
    förtärande eld från hans mun,
eldsglöd ljungade från honom.
10 Han sänkte himlen och for ner,
    mörka moln var under hans fötter.
11 Han for på keruben och flög,
    han svävade fram på vindens vingar.
12 Han gjorde mörker till hyddor som omslöt honom,
vattenmassor, tjocka moln.
13 Ur glansen framför honom flammade klot av eld.
14 Herren dundrade från himlen,
    den Högste lät höra sin röst.
15 Han sköt pilar och skingrade dem,
    blixtar och förvirrade dem.
16 Havets bäddar kom i dagen,
    jordens grundvalar blev synliga,
genom Herrens näpst,
    för hans vredes stormvind.

17 Han räckte ut sin hand från höjden
och grep tag i mig,
    han drog mig upp ur de stora vattnen.
18 Han räddade mig från min starke fiende,
från dem som hatade mig,
    ty de var mig för starka.
19 De överföll mig på min olyckas dag,
men Herren blev mitt stöd.
20 Han förde mig ut på rymlig plats,
    han räddade mig, ty han har mig kär.

21 Herren gjorde väl med mig efter min rättfärdighet,
efter mina händers renhet lönade han mig.
22 Ty jag höll mig på Herrens vägar,
    jag avföll ej från min Gud i ogudaktighet.
23 Alla hans domslut hade jag för ögonen,
och hans stadgar lät jag inte vika ifrån mig.
24 Jag var fullkomlig inför honom
    och tog mig till vara för synd.
25 Därför har Herren lönat mig efter min rättfärdighet,
efter min renhet inför hans ögon.

26 Mot den trogne visar du dig trofast,
mot den fullkomlige visar du dig fullkomlig.
27 Mot den rene visar du dig ren,
    men mot den falske visar du dig vrång.
28 Du frälsar ett betryckt folk,
    men dina ögon är emot de stolta,
du ödmjukar dem.

29 Ty du, Herre, är min lampa,
    Herren gör mitt mörker ljust.
30 Med dig kan jag slå ner fiendehärar,
med min Gud stormar jag murar.
31 Guds väg är fullkomlig.
    Herrens tal är rent.
Han är en sköld för alla som flyr till honom.

32 Ty vem är Gud förutom Herren,
    vem är en klippa utom vår Gud?
33 Gud är mitt starka värn,
    han leder den fullkomlige på hans väg,
34 Du gör mina fötter som hindens
    och ställer mig på mina höjder.
35 Du lär mina händer att strida,
    mina armar att spänna kopparbågen.
36 Du ger mig din frälsnings sköld,
    ditt saktmod gör mig stor.
37 Du gör plats för mina steg där jag går,
mina fötter vacklar inte.

38 Jag förföljde mina fiender och förgjorde dem.
Jag vände inte tillbaka,
    förrän jag hade gjort slut på dem.
39 Jag gjorde slut på dem, jag slog dem,
och de reste sig inte,
    de föll under mina fötter.
40 Du utrustade mig med kraft till striden,
du böjde mina motståndare under mig.
41 Mina fiender drev du på flykten för mig,
dem som hatade mig förgjorde jag.
42 De såg sig omkring, men där fanns ingen räddare,
till Herren, men han svarade dem inte.
43 Jag stötte sönder dem till stoft på marken,
jag krossade dem och trampade på dem som smuts på gatan.

44 Du räddade mig ur mitt folks strider,
du bevarade mig till ett huvud för hednafolk,
folkslag jag inte kände blev mina tjänare.
45 Främlingar kom krypande för mig,
så snart de hörde talas om mig lydde de mig.
46 Främlingarnas mod vissnade bort,
    med bävan övergav de sina fästen.

47 Herren lever! Välsignad vare min klippa,
upphöjd vare Gud, min frälsnings klippa.
48 Gud, du har givit mig hämnd
    och lagt folken under mig.
49 Du har fört mig ut från mina fiender
du har upphöjt mig över mina motståndare,
och räddat mig från våldsmän.
50 Därför vill jag tacka dig bland hednafolken, Herre,
och lovsjunga ditt namn.
51 Ty du ger din kung stor seger,
    du handlar nådigt mot din smorde,
mot David och hans efterkommande till evig tid.