2 Kungaboken 18

Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln)

Hiskia regerar i Juda

^1-2 I Hoseas, Elas sons, tredje regeringsår i Israel började Hiskia, Ahas son, regera i Juda. Han var tjugofem år gammal när han blev kung och regerade i Jerusalem i tjugonio år. Hans mor hette Abi och var dotter till Sakarja.

³ Hiskia var en gudfruktig kung och vandrade i sin förfader Davids fotspår.

⁴ Han röjde bort templen på höjderna, rev ner obeliskerna och slog sönder de avskyvärda avgudabilderna av Aseran. Han krossade också kopparormen som Mose hade gjort, därför att man hade börjat tillbe den och tända rökelse. Den kallades Nehustan.

⁵ Hiskia litade helt på Herren, Israels Gud. Ingen av kungarna, vare sig de före eller de efter honom, levde så nära Gud som han,

⁶ för Hiskia följde Herren i allt och var noga med att följa de lagar Gud hade gett Mose.

⁷ Herren var med honom och han lyckades med allt han företog sig. Han gjorde sig fri från den assyriske kungen och vägrade att underordna sig honom.

⁸ Han besegrade också filisteerna och intog varje ort ända bort till Gasa och området däromkring.

⁹ Det var under Hiskias fjärde och kung Hoseas sjunde regeringsår som kung Salmaneser i Assyrien anföll Israel och började sin belägring av Samaria.

¹⁰ Tre år senare, under Hiskias sjätte regeringsår och kung Hoseas nionde, föll Samaria,

¹¹ och Israels befolkning deporterades till Assyrien där de fick bosätta sig i staden Hala och utmed stranden av floden Habor i Gosan och i Mediens städer.

¹² Detta hände därför att de hade vägrat att lyssna till Herren, sin Gud, och nekat att göra vad han önskade. De bröt förbundet med honom och motsatte sig alla de lagar han hade gett dem genom sin tjänare Mose.

¹³ Senare, under kung Hiskias fjortonde regeringsår, belägrade den assyriske kungen Sanherib alla befästa städer i Juda och intog dem.

¹⁴ Kung Hiskia, som ville ha fred, sände då ett meddelande till den assyriske kungen i Lakis: Jag har handlat fel. Jag ska betala vad du begär, om du bara drar tillbaka dina trupper, hette det i budskapet.Kungen i Assyrien krävde 300 talenter silver och trettio talenter guld.

¹⁵ För att få ihop denna summa måste Hiskia tömma både templet och den kungliga skattkammaren på silver och guld.

¹⁶ Han måste till och med ta det guld som man hade belagt templets dörrar och dörrposter med.

Assyrien hotar Juda

¹⁷ Men kungen i Assyrien skickade överbefälhavaren, sin förste minister och en general tillsammans med en stor armé mot Hiskia. De kom från Lakis och slog läger utmed den stora huvudvägen invid fältet där man brukade bleka tyg, i närheten av övre dammens vattenledning.

¹⁸ De bad att få träffa kung Hiskia, men i stället skickade han en förhandlingsdelegation bestående av följande män: Eljakim, hans förste man i palatset, Sebna, sekreteraren och Joa, kanslern.

¹⁹ Den assyriske generalen bad dem lämna detta besked till Hiskia: Den store kungen i Assyrien säger: 'Ingen kan rädda dig undan mig och min makt!

^20-21 Du behöver mer än bara löften om hjälp, innan du gör uppror mot mig. Vem stöder du dig på? Egypten? Farao är inte mycket att lita på! Egypten är som en splittrad stav, som genomborrar och skadar den hand som lutar sig mot den.

²² Och om du säger att du litar på att Herren ska rädda er, kom då ihåg att det var hans offerhöjder och altaren som du bröt ner! Du kräver ju att alla ska tillbe vid altaret i Jerusalem!

²³ Jag har ett erbjudande till dig från min herre, kungen i Assyrien! Om du kan ställa upp med 2.000 ryttare ska vi ge dem hästar.

²⁴ Hur skulle du ens kunna stå emot ett enda kompani ur min herres armé? Inte ens om Egypten skulle förse er med hästar och vagnar, skulle det hjälpa.

²⁵ Tror du förresten att vi har kommit hit av oss själva? Nej, det är Herren som har sänt oss och sagt att vi ska inta landet och ödelägga det.'

²⁶ Var vänlig och tala till oss på arameiska, bad Eljakim, Sebna och Joa. Vi förstår det språket. Tala inte hebreiska, för då hör allt folk på muren vad ni säger!

²⁷ Skulle min herre, den assyriske kungen ha skickat mig hit för att tala med bara er tre och er kung? svarade den assyriske generalen. Gäller inte hans ord folket på murarna också? De är ju dömda att tillsammans med er äta sin egen avföring och dricka sin egen urin!

²⁸ Sedan ropade den assyriske generalen på hebreiska till folket som stod på muren: Lyssna till den store kungen i Assyrien:

²⁹ 'Låt inte kung Hiskia vilseleda er! Han kan aldrig rädda er undan mig och min makt.

³⁰ Låt honom inte förleda er att tro att Herren skulle kunna rädda er.

^31-32 Lyssna inte till kung Hiskia! Ge er! Här kan ni få leva i fred i ert eget land tills jag flyttar er till ett annat land, som liknar det här, med rika skördar av säd, vin, oliver och honung. Välj livet och inte döden! Hör inte på kung Hiskia när han försöker övertyga er om att Herren ska befria er!

³³ Har någon av de andra ländernas gudar kunnat rädda sitt folk undan kungen från Assyrien?

³⁴ Vad hände med Hamats, Arpads, Sefarvaims, Henas och Ivas gudar? Kunde de rädda Samaria?

³⁵ Vilka andra gudar har kunnat skydda sitt land för mig och min makt? Vad är det då som får er att tro att Herren kan rädda Jerusalem?'

³⁶ Men alla var tysta, för kungen hade uppmanat dem att inte säga någonting.

³⁷ Då vände Eljakim, Hilkias son, kungens sekreterare Sebna och kanslern Joa, Asafs son, tillbaka till kungen med sina kläder sönderrivna och berättade vad den assyriske generalen hade sagt.