Add parallel Print Page Options

Isak föds

1-2 Sedan gjorde Gud vad han lovat. Sara blev med barn och gav på gamla dagar Abraham en son precis vid den tid som Gud hade sagt.

Abraham kallade honom Isak, som betyder skratt.

4-5 Åtta dagar efter födelsen, omskar Abraham honom, som Gud hade krävt. Abraham var 100 år gammal när detta hände.

Sara sa: Gud har låtit mig skratta av glädje! Alla som hör detta kommer att glädja sig med mig.

Och vem skulle ha drömt om att jag någonsin skulle få barn? Ändå har jag fött ett åt Abraham på gamla dagar!

Hagar och Ismael drivs ut i öknen

Tiden gick, och barnet växte och blev avvant. Detta firade Abraham med en fest.

Men när Sara såg att Ismael, Abrahams son med den egyptiska flickan Hagar, retade Isak,

10 vände hon sig till Abraham och sa: 'Gör dig av med slavflickan och hennes son. Han ska inte dela dina ägodelar med min son. Det går jag aldrig med på.

11 Detta gjorde Abraham mycket upprörd, för Ismael var ju också hans son.

12 Men Gud sa till Abraham: Var inte så bekymrad över detta med Ismael och hans mor. Gör som Sara säger, för det är genom Isak som mitt löfte kommer att uppfyllas.

13 Men av slavflickans sons barn ska jag också göra ett folk, därför att även han är din.

14 Abraham gick därför upp mycket tidigt följande morgon och gjorde i ordning mat för deras resa. Han band ett vattenkärl på Hagars axlar och skickade bort henne med sin son, och utan mål vandrade hon så ut i Beer-Sebas öken.

15 När vattnet tog slut lämnade hon barnet under en buske

16 och gick bort och satte sig en bit därifrån. Jag vill inte se honom dö, sa hon och brast ut i våldsam gråt.

17 Då hörde Gud även pojkens gråt, och Guds ängel ropade från himlen till Hagar: Hagar, vad är det för fel? Var inte rädd, för Gud har hört pojkens rop där han ligger.

18 Gå och hämta pojken och trösta honom, för jag ska göra ett stort folk av hans ättlingar.

19 Sedan öppnade Gud hennes ögon och hon såg en brunn. Där fyllde hon vatten i kärlet och gav det till pojken så att han fick dricka.

20-21 Och Gud välsignade Ismael, som växte upp i Parans öken och blev tränad i bågskytte. Där skaffade hans mor honom också en hustru från Egypten.

En viktig källa

22 Vid den tiden kom kung Abimelek och befälhavaren för hans trupper, en man som hette Pikol, och sa till Abraham: Det är tydligt att Gud hjälper dig i allt vad du gör.

23 Lova mig med en ed vid Guds namn att du inte ska bedra mig eller min son eller min sonson, och att du ska vara vänligt inställd mot mitt land på samma sätt som jag har varit mot dig.

24 Abraham svarade: Det svär jag på!

25 Sedan klagade Abraham för kungen om en brunn, som kungens tjänare med våld hade tagit ifrån Abrahams tjänare.

26 Detta är första gången jag hör talas om det, sa kungen. Jag har ingen aning om vem som är ansvarig. Varför talade du inte om detta för mig förut?

27 Då gav Abraham kungen får och oxar som skulle offras som en bekräftelse på deras förbund.

28-29 Men när han tog sju lamm och ställde dem åt sidan, frågade kungen: Varför gör du så?

30 Abraham svarade: Det är en gåva till dig som en offentlig bekräftelse på att denna brunn tillhör mig.

31 Från den tiden kallas brunnen Beer-Seba (Edsbrunnen) eftersom det var den plats där de bekräftade sitt förbund.

32 Sedan reste kung Abimelek och Pikol, befälhavaren för hans armé, hem igen.

33 Abraham planterade ett tamariskträd bredvid brunnen och tillbad Herren där och kallade på den evige Guden som vittne till förbundet.

34 Därefter bodde Abraham i filisteernas land under en lång tid.