Add parallel Print Page Options

En profet dör på grund av olydnad

13 När Jerobeam närmade sig altaret för att tända offerelden

steg en profet, som Herren hade kallat dit, fram och ropade: O, altare, altare! Herren säger att ett barn vid namn Josia ska födas i Davids hus. Han ska på dig offra de offerhöjdspräster som nu har kommit hit för att tända rökelse, och människoben ska då brännas på dig.

Sedan tillade han att ett tecken skulle bevisa att budskapet var från Herren: Herren säger att detta altare ska falla sönder, och att askan på det ska hamna på marken.

Då blev kungen rasande på profeten och gav order om att han skulle gripas. När han sträckte ut sin arm mot profeten blev den förlamad, så att han inte kunde dra den tillbaka.

Samtidigt uppstod en spricka i altaret, och askan rann ut på marken, precis det tecken som profeten hade sagt skulle inträffa som bevis på att det var Gud som hade talat genom profeten.

Be Herren, din Gud, att göra mig frisk i armen igen, sa kungen till profeten. Profeten gjorde som han önskade, och kungens arm blev fullt normal igen.

Då sa kungen till profeten: Kom med mig till palatset och ät med mig så ska jag belöna dig!

Inte ens om du gav mig hälften av all din rikedom skulle jag gå med dig, svarade profeten. Inte heller vill jag äta eller dricka vatten på denna plats,

för Herren har gett mig en bestämd order om att inte äta eller dricka någonting medan jag är här, och att jag inte heller ska gå tillbaka till Juda samma väg jag kom.

10 Profeten tog alltså en annan väg tillbaka.

11 Men i Betel bodde det en gammal profet, och hans söner kom hem och berättade vad profeten från Juda hade gjort och vad han hade sagt till kungen.

12-13 Vilken väg tog han? frågade den gamle profeten.När de berättat det för honom, sa han: Skynda er att sadla min åsna.Så snart de hade sadlat åsnan

14 red han efter profeten och hittade honom där han satt under en ek.Är du profeten som kommer från Juda? frågade han honom.Ja, det är jag, svarade han.

15 Kom med mig hem och ät, bad den gamle profeten.

16-17 Nej, det kan jag inte, svarade profeten från Juda. Jag har fått order att varken äta eller dricka i Betel. Herren varnade mig för att göra det. Han sa också till mig att inte återvända samma väg som jag kom.

18 Jag är också profet, sa den gamle mannen. En ängel har gett mig ett budskap från Herren. Jag har fått i uppdrag att ta dig med hem och ge dig att äta och dricka.Den gamle mannen ljög för honom,

19 men det blev så att de följdes åt till hans hus, där profeten fick mat att äta och vatten att dricka.

20 Medan de satt vid bordet, kom ett budskap från Herren till den gamle mannen,

21-22 och han ropade till profeten från Juda: Herren säger att din kropp inte ska bli begravd hos dina fäder. Du har varit olydig mot hans uttryckliga befallning i och med att du har kommit hit och ätit och druckit.

23 När de avslutat måltiden sadlade den gamle mannen profetens åsna,

24-25 och han gav sig iväg igen. Men på vägen kom ett lejon emot honom och dödade honom. Hans kropp låg där på vägen med åsnan och lejonet stående bredvid. De som kom förbi såg kroppen ligga på vägen och lejonet stå alldeles stilla bredvid. Detta berättades i Betel, där den gamle profeten bodde.

26 Det är profeten som var olydig mot Herrens befallning, utropade han när han fick höra det. Det är därför som Herren låtit lejonet döda honom.

27 Han bad än en gång sönerna att sadla åsnan och red iväg.

28 Han fann profetens kropp på vägen, och åsnan och lejonet stod fortfarande kvar där. Lejonet hade inte ätit av kroppen och inte heller anfallit åsnan.

29 Profeten lade kroppen på åsnan och tog den med hem till staden för att hålla dödsklagan över mannen och begrava honom.

30 Han lade kroppen i sin egen grav och utbrast: Min broder, min broder!

31 Senare sa han till sina söner att de, när tiden var inne, skulle begrava honom där profeten låg, och han tillade: Lägg mina ben bredvid hans ben.

32 För Herren sa till honom att profetera över altaret i Betel, och hans förbannelse över offerhöjdshusen i alla Samariens städer ska verkligen gå i fullbordan.

33 Trots profetens varning vände inte Jerobeam om från sin ogudaktiga väg. I stället gjorde han ännu fler män bland folket till präster, ja, vem som ville kunde få bli präst.

34 Detta var en mycket stor synd, och den resulterade i att Jerobeams rike föll sönder och att hans familj dog ut.