Add parallel Print Page Options

Varning för avgudar

10 Kära bröder, vi får aldrig glömma vad som hände med israeliterna i öknen för länge sedan. Gud ledde dem genom att sända ett moln, som gick framför dem, och han förde dem alla tryggt och säkert genom Röda havet.

Detta skulle kunna kallas deras dop. De döptes både i havet och i molnet till att vara Moses efterföljare.

3-4 Genom ett dagligt under fick de mat att äta och vatten att dricka där i öknen. De drack vatten ur en klippa som följde dem, och den klippan var Kristus.

Trots allt detta lydde de flesta av dem ändå inte Gud, och de dog i öknen.

Allt detta är för oss ett varnande exempel. Vi får inte dras och lockas att göra det onda,

och inte heller tillbe avgudar som en del av dem gjorde. Skriften säger oss: Människorna slog sig ner för att äta och dricka och reste sig sedan för att dansa omkring guldkalven.

Vi kan också lära oss av det som hände när några av dem var otrogna och begick äktenskapsbrott. Då föll tjugotretusen ner döda på en dag.

Fresta inte heller Herrens tålamod, det gjorde många av dem och dog av ormbett.

10 Och klaga inte på Gud och på vad han gör med dig som några av dem gjorde. Därför sände Gud sin ängel för att döda dem.

11 Allt detta hände med dem för att tjäna som exempel, och det skrevs ned för att varna oss, som lever i dessa sista dagar när världen närmar sig sitt slut.

12 Därför ska ni vara försiktiga! Om ni tänker: Jag skulle aldrig handla på det sättet, så var ändå försiktiga, för ni kan också falla i synd.

13 Men kom ihåg att de onda begär som ni lockas av inte är nya eller annorlunda. Många andra före er har mött precis samma problem. Och ingen frestelse är för stark. Ni kan lita på att Gud ser till att frestelsen inte blir så stark att ni inte kan stå emot den. Det har han lovat, och han håller sitt ord. Och när frestelsen kommer visar han er samtidigt en utväg att komma igenom den.

14 Håll er alltså borta från avgudadyrkan, mina kära.

15 Ni är förståndiga människor. Tänk nu efter själva om det jag ska säga är sant.

16 När vi ber om Herrens välsignelse över den bägare med vin som vi dricker i nattvarden vid Herrens bord, betyder inte detta att alla som dricker den tillsammans delar välsignelsen av Kristi blod? Och när vi bryter brödet för att äta det tillsammans, visar inte detta att vi tillsammans delar välsignelserna i hans kropp?

17 Det spelar ingen roll hur många vi är, för vi äter alla av samma bröd och visar att vi alla är delar i samma Kristi kropp.

18 Det är likadant med det judiska folket: alla som deltar i offermåltiden, förenas av den handlingen.

19 Vad vill jag säga med detta? Säger jag att avgudarna, som vissa folk offrar till, verkligen lever och är verkliga gudar och att dessa offer har något värde? Nej, inte alls.

20 Vad jag säger är att de som offrar kött till avgudar, genom sina offer förenas med onda andar, och inte med Gud. Jag vill inte att en enda av er ska ha gemenskap med sådana andar.

21 Ni kan inte äta och dricka vid Herrens bord och samtidigt också göra det vid de onda andarnas bord. Ni måste välja vilken gemenskap ni vill ha!

22 Och ni tänker väl inte att göra Herren svartsjuk? Ni inbillar er väl inte att ni är starkare än han är?

23 Ni är visserligen fria att äta av sådant som offrats till avgudar, det är inte emot Guds lagar, men det betyder inte att ni måste äta det. Det är inte alls säkert att det för något gott med sig och vad tjänar det då till?

24 Tänk inte bara på er själva. Försök att tänka på era medmänniskor också, och vad som är bäst för dem.

25 Så här ska ni göra. Köp vilket slags kött som helst som säljs på marknaden. Och bry er inte om att fråga om det har offrats till avgudar eller inte, så behöver svaret inte skada ert samvete.

26 Jorden och allt gott den ger tillhör Herren, och ni har fått alltsammans för att njuta av det.

27 Om någon, som inte är kristen, ber att ni ska komma och äta middag hos honom, så låt inget hindra er från att tacka ja om ni vill gå. Ät vad som finns på bordet utan att ställa några frågor. Då slipper ni få reda på om det har använts som offer till avgudar, och ni riskerar inte att få dåligt samvete av att äta det.

28 Men om någon varnar er för att köttet har offrats till avgudar, ät det då inte för den människas skull som talade om det för er och för hennes samvetes skull.

29 I det fallet är det hennes samvete och inte ert som är det viktiga.Varför då? Ska jag låta min frihet bestämmas av någon annans samvete?

30 Om jag kan tacka Gud för maten och njuta av den, varför ska någon annan få förstöra allt bara för att han tycker att det är fel?

31 Jo, det finns ett starkt skäl. Vad vi än gör ska vi göra det till Guds ära. Det gäller även när vi äter och dricker.

32 Ge inte någon människa anledning att reta sig på dig vem hon än är, jude, grek eller medlem av Guds församling.

33 Detta är det mönster som jag följer. Jag försöker rätta mig efter alla och inte bara göra vad jag tycker är bäst för mig själv, utan jag tänker på vad som är bäst för dem, så att de också kan bli frälsta. Ni bör följa mitt exempel, precis som jag följer Kristi exempel.