Add parallel Print Page Options

Saul söker efter sin fars åsnor

Kis var en inflytelserik man från Benjamins stam. Han var son till Abiel, sonson till Seror, sonsons son till Bekorat och sonsons sonson till Afia.

Hans egen son Saul var den ståtligaste mannen i Israel och huvudet högre än någon annan i landet.

En dag saknade Kis sina åsnor, så han sände ut Saul och en tjänare för att söka efter dem.

De gick igenom Efraims bergsland, Salisalandet, Saalimsområdet och hela Benjamins land, men kunde inte hitta dem någonstans.

Efter att slutligen ha letat efter dem i Sufs land, sa Saul till tjänaren: Nu går vi hem, för nu är nog min far mer orolig för oss än för åsnorna.

Men tjänaren sa: Jag har just fått en idé! Det finns en profet i den här staden. Hela folket ser upp till honom, för allt han säger slår in. Vi försöker hitta honom. Han kanske kan tala om för oss var åsnorna finns.

Men vi har inget att betala honom med, svarade Saul. Till och med vår mat är slut, och vi har ingenting att ge honom.

Men jag har några silvermynt! sa tjänaren. Vi kan väl åtminstone ge honom dem och se vad som händer!

9-11 Ja, då gör vi väl det, samtyckte Saul. Vi kan ju alltid försöka.De gick mot staden där profeten bodde. När de var på väg uppför sluttningen mot staden fick de syn på några unga flickor som var på väg att hämta vatten, och de frågade dem om de visste om siaren i staden var hemma. (På den tiden kallades profeterna för siare. Ska vi gå och fråga siaren? brukade man säga.)

12-13 Ja, svarade de. Följ den här vägen rakt fram. Han bor precis innanför stadsportarna. Han har just kommit tillbaka hem från en resa för att delta i en offerfest uppe på kullen. Därför ska ni skynda er, för han kanske redan är på väg. Gästerna får nämligen inte börja äta förrän han har välsignat maten.

14 De fortsatte upp mot staden, och när de kom in genom portarna såg de Samuel komma mot dem. Han var redan på väg till offerplatsen.

15 Dagen innan hade Herren sagt till Samuel:

16 I morgon vid den här tiden ska jag sända en man från Benjamins land till dig. Du ska smörja honom till ledare för mitt folk, för jag har sett ner till dem i barmhärtighet och har hört deras rop, och han ska rädda dem från filisteerna.

17 När Samuel såg Saul, sa Herren: Det här är mannen som jag berättade för dig om! Han ska härska över mitt folk.

18 Saul gick fram till Samuel när de möttes i stadsporten och frågade: Skulle du kunna tala om för mig var siaren bor?

19 Jag är siaren! svarade Samuel. Gå upp mot kullen före mig, så ska vi äta tillsammans. I morgon ska jag tala om för dig vad du vill veta, och sedan kan du gå.

20 Och oroa dig inte för åsnorna som sprang bort för tre dagar sedan, för de har kommit tillrätta. För övrigt sätter hela Israel sitt hopp till dig och de dina.

21 Men jag är från Benjamins stam, den minsta i Israel, och min familj är den oansenligaste av alla familjer i stammen! Du måste ta fel på person, sa Saul.

22 Samuel förde sedan Saul och tjänaren in i den stora salen och gav dem hedersplatserna framför trettio andra särskilt inbjudna gäster.

23 Samuel bad sedan kocken att ta fram den bit av köttet som han hade bett honom lägga undan.

24 Kocken bar då in ett lårstycke som han placerade framför Saul.Ät det! sa Samuel. Det har varit bestämt åt dig ända sedan jag inbjöd till denna fest.

25 Saul åt alltså tillsammans med Samuel. När de hade återvänt till staden efter festen, gick de upp på taket tillsammans för att samtala.

26-27 I gryningen nästa morgon väckte Samuel Saul och sa: Stig upp! Det är dags att du skyndar dig hem!Saul gjorde sig i ordning, och Samuel följde honom till stadens utkant. Samuel bad Saul att skicka sin tjänare i förväg. Sedan sa han till Saul: Stanna här för jag har fått ett speciellt budskap från Herren till dig.

Samuel möter Saul

Kish var en inflytelserik man från Benjamins stam. Han var son till Aviel och sonson till Seror som i sin tur var son till Bekorat och sonson till Afiach av Benjamins stam. Denne Kish hade en son som hette Saul. Han var den ståtligaste mannen i Israel och huvudet högre än någon annan i landet.

En dag hade Kishs åsnor sprungit bort, så han sände ut Saul och en tjänare för att söka efter dem. De gick genom Efraims bergsbygd, Shalishalandet, Shaalimsområdet och hela Benjamins land, men kunde inte hitta dem någonstans. När de till slut kom fram till Sufs land, sa Saul till tjänaren: ”Nu går vi hem, för nu är nog min far mer orolig för oss än för åsnorna.” Men tjänaren sa: ”Det finns en gudsman i den här staden. Hela folket ser upp till honom, för allt han säger slår in. Vi går dit. Kanske han kan tala om för oss vart vi ska ta vägen.”

”Men vi har väl inget att ge honom?” svarade Saul sin tjänare. ”Till och med vår mat i packningen är slut. Vi har ingenting att ge honom. Eller har vi något?” ”Jag har en kvarts sikel silver[a],” sa tjänaren. ”Jag kan ge honom det, så visar han vägen.”

När israeliterna förr i tiden gick för att rådfråga Gud, brukade man säga: ”Kom, så går vi till siaren!” På den tiden kallades profeterna för siare.

10 ”Det låter bra”, svarade Saul sin tjänare. ”Vi går dit.” Och så gick de mot staden där profeten bodde.

11 När de var på väg uppför sluttningen mot staden, fick de syn på några unga flickor som var på väg att hämta vatten och de frågade dem om siaren var där.

12 ”Ja”, svarade flickorna. ”Fortsätt bara rakt fram, så hittar ni honom. Han har just kommit till staden, för folket har en offerfest uppe på kullen. 13 När ni kommer till staden hittar ni honom innan han går upp på kullen för måltiden. Folket börjar inte äta förrän han har kommit och välsignat offret. Först därefter börjar de inbjudna äta. Gå alltså genast, så kan ni träffa honom nu!”

14 Saul och hans tjänare fortsatte då upp mot staden och just när de kom in genom portarna, mötte de Samuel som redan var på väg till offerplatsen.

15 Dagen innan Saul kom hade Herren uppenbarat sig och sagt till Samuel: 16 ”I morgon vid den här tiden ska jag sända en man från Benjamins land till dig. Honom ska du smörja till furste för mitt folk. Han ska rädda dem från filistéerna, för jag har sett mitt folks nöd och hört deras rop.”

17 När Samuel fick se Saul, sa Herren: ”Det var den här mannen jag berättade för dig om! Han ska härska över mitt folk.”

18 Under tiden gick Saul fram till Samuel i stadsporten och frågade: ”Kan du tala om för mig var siaren bor?”

19 ”Det är jag som är siaren”, svarade Samuel. ”Gå upp till offerplatsen så länge, jag kommer strax efter. I dag ska ni äta tillsammans med mig. I morgon kan ni sedan fortsätta vidare och då ska jag också tala om för dig allt vad du vill veta. 20 Åsnorna som sprang bort för tre dagar sedan behöver du inte oroa dig för, de har redan kommit till rätta. Och för övrigt: ska inte allt det härliga som finns i Israel tillfalla dig och din släkt?”

21 Saul sa: ”Jag är från Benjamins stam, den minsta av Israels stammar, och min släkt är den oansenligaste av alla i stammen! Varför talar du så till mig?”

22 Men Samuel förde Saul och hans tjänare in i den stora salen och gav dem de främsta platserna bland de inbjudna gästerna som var omkring trettio. 23 Sedan sa han till kocken att ta fram köttbiten, den som han gett honom och bett honom lägga undan. 24 Kocken tog då fram ett lårstycke[b] och det som hörde till det och placerade framför Saul.

”Ät!” sa Samuel. ”Det här köttstycket har varit bestämt åt dig ända sedan jag bjöd in till den här festen.” Saul åt då tillsammans med Samuel.

25 Och när de hade återvänt till staden efter festen, gick de upp på taket[c] för att prata. 26 I gryningen nästa morgon ropade Samuel till Saul på taket och sa: ”Stig upp! Jag ska följa dig ett stycke på vägen.” Saul steg upp och de gick ut tillsammans.

27 När de kom till utkanten av staden sa Samuel till Saul att skicka sin tjänare i förväg. Sedan sa han till Saul: ”Stanna här, för jag har ett budskap från Herren till dig.”

Footnotes

  1. 9:8 En kvarts sikel silver motsvarar cirka 3 gram. Silver- eller guldstycken användes som betalningsmedel.
  2. 9:24 Lårstycket var normalt reserverat för prästerna. Detta var en symbol för att Saul skulle bli invigd till tjänst för Gud.
  3. 9:25 Taken var platta och användes som extra rum.