Herren kallar den unge Samuel

3 Den unge pojken Samuel fortsatte att tjäna Herren hos Eli. Vid den här tiden var budskap från Herren mycket sällsynta. Det var också ovanligt att någon såg en syn.

² Då hände en gång följande när Eli låg på sin plats. Hans ögon hade nu försvagats så att han inte längre kunde se. ³ Guds lampa var ännu inte släckt och Samuel låg och sov i Herrens tempel där Guds ark^[a] fanns.

⁴ Herren kallade då på Samuel. ”Ja”, svarade Samuel, ”här är jag!” ⁵ Sedan sprang han till Eli. ”Här är jag”, sa han. ”Du ropade på mig.” ”Jag ropade inte på dig”, svarade Eli, ”gå tillbaka och lägg dig!” Och Samuel lydde.

⁶ Herren ropade på Samuel en gång till och, som förut, steg Samuel upp och gick till Eli. ”Ja”, svarade han, ”här är jag. Du ropade på mig.” ”Jag har inte ropat på dig, min son”, sa Eli. ”Gå tillbaka och lägg dig!”

⁷ Samuel kände ännu inte Herren och hade aldrig tidigare fått ett budskap från honom. ⁸ När Herren nu för tredje gången ropade på honom, steg Samuel än en gång upp och gick till Eli. ”Ja”, sa han. ”Här är jag! Du ropade på mig.”

Då förstod Eli att det var Herren som hade ropat på pojken, ⁹ och han sa till Samuel: ”Gå och lägg dig igen och om han ropar på dig en gång till, så ska du svara: ’Tala, Herre, din tjänare hör!’ ” Och så gick Samuel tillbaka och lade sig.

¹⁰ Då kom Herren och ställde sig där och ropade som förut: ”Samuel! Samuel!” Och nu svarade Samuel: ”Tala, din tjänare hör!”

¹¹ Herren sa då till Samuel: ”Jag ska göra något i Israel som kommer att ringa i öronen på alla som hör det. ¹² Då ska jag låta allt det hända som jag har varnat Eli och hans familj för, från början till slut. ¹³ Jag har talat om för honom att jag ska döma hela hans familj för alltid på grund av den synd han känt till, att hans söner hädar mig utan att han ingriper. ¹⁴ Därför har jag svurit en ed att de synder som Eli och hans söner har begått aldrig kan sonas vare sig genom slaktoffer eller genom några andra offer.”

¹⁵ Samuel låg sedan kvar ända till morgonen då han öppnade dörrarna till Herrens hus. Han var rädd att berätta för Eli om synen. ¹⁶ Men Eli ropade på honom: ”Samuel, min son!” ”Här är jag,” svarade Samuel. ¹⁷ Sedan frågade Eli: ”Vad sa han till dig? Tala om alltihop! Må Gud straffa dig både nu och i framtiden om du döljer något för mig!” ¹⁸ Och då berättade Samuel exakt utan att dölja någonting vad Herren hade sagt.

”Han är Herren, låt honom göra vad han vill”, svarade Eli.

¹⁹ Samuel växte upp och Herren var med honom och lät allt vad han sagt gå i uppfyllelse. ²⁰ Hela Israel från Dan till Beer Sheva förstod att Samuel verkligen var en Herrens profet.

²¹ Herren fortsatte sedan att visa sig i Shilo. Där uppenbarade han sig för Samuel genom sitt ord.